Tänk att du redan är 8 månader ♥
I början när Gillis var nyfödd och vi helt nykläckta föräldrar så googlade jag i princip allt och varje språng/fas/utvecklingssteg. Men någon gång runt 5 månaders ålder upphörde googlandet och vi liksom listade ut mycket kring varför han betedde sig si eller så. Vi har ju haft turen att, utöver lite magont precis i början där han var ledsen och krångliga nätter mellan typ 4-6 månaders ålder, så har vi världens gladaste bebis, så det har liksom inte funnits så mycket anledning till googlande det sista utan allt har liksom bara rullat på.
Throwback! Här var han knappt 5 månader gammal och sömnen var katastrof. Han somnade ENBART genom amning på kvällar/nattetid och vaknade omkring var 30:e minut hela nätterna. Detta pågick i ca 2 månader och jag var knappt människa denna tid.
Och nu är vår grabb 8 månader och för skojs skull gjorde jag en googling kring bebisars utveckling vid denna tiden och det visade sig att vid just 8 månader är det en stor utvecklingsfas och bebisen kan upplevas lite mer gnällig än tidigare. Något vi absolut märkt av bara senaste 5-6 dagarna. Han har annars varit SÅ nöjd med att bara ligga i babygymmet, sitta i sin stol eller i knät och läsa bok, busa eller leka. Men de senaste dagarna har vi märkt att han liksom är missnöjd lite oftare. Anledningen? Han VILL så mycket mer än vad han KLARAR AV i denna ålder och han blir då frustrerad och lite mer ”gnällig” vilket jag såklart förstår. Tänk själv att vilja saker och ting (dricka vatten, ta sig bort till den där roliga leksaken m.m.) men att inte kunna förmedla eller göra detta på egen hand. Självklart blir man arg.
Throwback! I en period (omkring när han var 3-4 månader) så ville han dagtid bara somna på mig i bärsele. Men ALLTID innan han somnade var det ca 15-20 minuter GALLSKRIK, haha så hörselkåporna fick åka fram och mitt ansiktsuttryck här säger ungefär allt.
Så jag har läst på en del och hittat lekar och passande aktiviteter just för denna ålder och VIPS så är han mycket gladare igen. Nu exempelvis leker vi mycket med sådant som låter – testar rösten genom olika läten, sjunger sånger, dansar och slår med olika föremål mot varandra. Haha bör nog införskaffa öronproppar snart om inte min tinnitus ska bli värre (vilket den absolut blivit sedan vi fick barn som då och då skriker mig rätt i örat haha). Köpte också en begagnad gåstol igår kväll som han fick testa idag och det fick högt betyg – i alla fall de 20 minuterna han tyckte den var rolig, hehe.
Gåstol. Kul i ett par minuter, får se vad han tycker om den när han lyckats lista ut hur man tar sig framåt också.
I övrigt då kring utvecklingen? Vi hade hembesök i veckan av BVC för vägning och han följer sin kurva kalas och väger nu 8,3kg. Han testar rösten och ”pratar” konstant och gillar att härma oss. Tror hans första ord kommer bli ”titta” för det säger vi hela tiden och han härmar lätet så det låter exakt som han säger ”titta”, även om det såklart dröjer ett tag till innan orden kommer. Kryper gör han inte ännu men ligger gärna på mage, rullar runt för att förflytta sig sidledes och ligger han på rygg skjuter han ifrån med hälarna för att transportera sig dit han vill.
Throwback! Här var han (snart) 6 månader gammal och åt gröt med katrinplommonpuré för första gången.
Och kosten då? Jag har ju helammat fram till att Gillis var omkring 6 månader. Då började vi med smakportioner, han fick testa välling och vid ca 7 månaders ålder drack han äntligen välling ur flaska, åt gröt och gillade den mesta maten vi stoppade i honom. Och i takt med att intresset för mat ökade så var amning något han inte längre var intresserad av så det fasades ut ganska naturligt och successivt och för ca 1 vecka sedan slutade jag amma helt. Han ville helt enkelt inte ta bröstet utan bara bet mig (han har nu två tänder i underkäken) så det blev ett naturligt slut på amningen. Både skönt och lite sorgligt på samma gång. Skönt för att det varit (stundtals) det enda som fått honom att somna etc. och jag varit låst med att inte kunna vara ifrån honom mer än 1-2 timmar åt gången. Men också sorgligt att det är slut för det har samtidigt varit SÅ mysigt. Det är en obeskrivlig känsla att kunna GE sitt barn MAT från ens egna kropp. Och att liksom höra hur han klunkar mjölk och mmm:a mellan sugtagen är prick det mysigaste jag varit med om i hela livet. Så tacksam för att jag kunnat amma, tack kroppen för det!
Och nu? Nu äter han hemlagad mat och frukost samt välling och gröt. Favorit-måltiden just nu är hemlagad köttfärssås med mycket grönsaker i samt ugnsbakad sötpotatis. Han är tokig i sötpotatis. Och så gör jag havrepannkakor till honom som han älskar och frukt i alla former är en given succé liksom leverpastej. Försöker variera kosten så mycket det går och efter 3-4 försök med nya grejer så accepterar han det oftast och äter med stor aptit. Haha dock lagade jag currygryta till han i veckan som han tycker SÅDÄR om just nu, men skam den som ger sig. Vill verkligen att han ska äta varierat och mat från grunden då jag tycker kost och matglädje är det viktigaste att ge vår son (utöver trygghet och kärlek såklart).
Hur som helst – en liten uppdatering. Kanske mest för egen skull. 8 månader har liksom sprungit förbi och man glömmer så snabbt ♥