Hå hå, jaja. Det BLEV ett ”nose job”. Efter att ha kört sliriga och slaskiga vägar (ja, det hade tydligen snöat i Dalsland) upp till sjukhuset lyssnandes på bästa Musikhjälpen kom jag fram. Två minuter innan avsatt operationstid. Det stod visserligen ”Kom i god tid” på kallelsen, men jag tycker att två minuter, ja det hinner man mycket på.

Och inne på sjukhuset möttes jag av den gulligaste personalen någonsin. En sjuksköterska med snälla ögon och varsamma händer välkomnade mig och visade mig in till doktorn. Han som hade grått hår, pigga ögon och ett vänligt leende. Doktorn förklarade att vi skulle ta bort födelsemärket och meddelade att vi skulle sätta lokalbedövning. ”Nu kommer du hata mig” sa han med glimten i ögat medan han plockade fram bedövningssprutan med den 5(!) cm långa nålen. Sjuksystern såg nog att jag flackade lite nervöst med blicken och lade en arm på min axel och förklarade att det ”känns ungefär som ett getingstick, ett elakt sådant”. Och sedan satte i igång. Om det gjorde ont? Ja, men har man fått kortisonsprutor i svanskotan känns det som om man klarar nästan vad som helst.

Sedan var det alltså dags för operation. Och sköterskorna förklarade glatt att vi skulle gå all-in på operationsoutfiten och jag fick både en liten mössa och en snygg skjorta att ta på mig. Sedan var det dags för det rackarns födelsemärket att försvinna. Och ja, det var liksom en surrealistisk känsla. Där låg jag, under lager av skyddsdukar och kände hur de stansade bort födelsemärket. Ja, det kändes liksom, även fast det inte gjorde det minsta ont. Och hela tiden medan läkaren opererade vi pratade vi om mitt jobb och bröllop och om hur danska präster klär sig, egentligen.

När stygnen sedan var lagda klappade de mig på axeln och förklarade att ”nu var vi minsann klara”. Och jag var så stolt så stolt när jag gick ut till bilen och började köra tillbaka till stan igen genom ett landskap som gått från pudrigt vitt till slaskigt grått.

Men sen,

Ja sen släppte bedövningen. Och det blödde och gjorde ont och jag stod på kontoret och såg ut som sju svåra år och förklarade att det var nog bäst jag jobbade hemifrån idag. Jag såg liksom ut som om jag hade varit i slagsmål.

Och det är dagar som dessa jag är glad över att jag har ett jobb som går att sköta hemifrån. Så under eftermiddagen har jag knaprat smärtstillande, ätit apelsiner, lyssnat på musikhjälpen och fått gjort en hel del arbete.

Jag bävar dock fortfarande för när jag ska byta förband på näsan ikväll. Bara tanken på att se stygnen får mig att bli vimmelkantig och illamående. Men hey, klarade jag en operation bör jag väl också klara att byta förband.

God morgon onsdag! Min dag kommer börja med en tur till sjukhuset. Den som varit uppmärksam har noterat att jag har ett födelsemärke på näsan. Detta har jag haft ganska länge men då det ändrat storlek är det dags att kolla upp det och nu på morgonen är jag uppsatt för eventuell operation.

Jag ringde till dem förra vecka och undrade lite kring ingreppet och kring den bedövning jag skulle få. Skulle jag kunna köra bil efteråt? Den snälla sjuksystern förklarade att jag enbart skulle lokalbedövas (ifall det blev läge för operation) och då skulle jag absolut kunna köra efteråt. Men hon påpekade också att om man var känslig för blod och operationer vore det nog bäst med sjuktransport alternativt att någon följde med och kunde köra hem efteråt då man kunde bli lite skakig. Alltså, det är i sådana här lägen som jag bara vill skrika ut ”Langa hit sjuktransporten för bövelen!” Men hejdar mig alltid och tänker att jag ska bete mig som en vuxen. Tänker att det finns personer som behöver sjuktransport mer än jag och säger glatt ”Nejdå, det är ingen fara – jag kan köra själv”.

Så ja,

jag är lite nojjig idag. Sjukhus och ordet operation skrämmer mig lite. Men vi får se. Kanske blir det ett ”Nose Job” för mig. Kanske oroar jag mig i onödan. Vi får helt enkelt vänta och se.

Men ni kan väl hålla en tumme för att det går bra idag, oavsett. Okej? Okej.

Tack ♥

God morgon tisdag och grattis på namnsdagen till alla som heter Anna. Själv ska jag fira namnsdagen med jobb, träning och sedan lussekatt, glögg, kaffe och hembakta pepparkakor. Fint det.

Vackraste armbandet just nu? Definitivt detta från Puss.se

Hej på er!

Jobb √

Veckohandling √

Nu ska jag dra av mig kostymbyxor och tingeltangel och istället hoppa i promenadkläderna och reflexvästen. Idag byter jag ut gym mot långpromenad. Vissa dagar får jag bara ett sådant riktigt sug efter frisk luft och då går jag hellre en längre promenad än står inne på ett gym och svettas.

Så,

nu ska jag sätta den HÄR låten på repeat och sedan snöra på mig skorna och ge mig ut i 4 plusgrader och västkustvindar.