Del två av resan. Dagarna då vi befann oss i Serengeti Nationalpark. Och ja, jag vet ärligt talat inte vart jag ska börja. För hade vi varit helt lyriska under dag ett då vi besökte Lake Manyara, ja då var det ingenting mot vad vi skulle få uppleva i Serengeti.

 

 

 

 

 

Tidigt på morgonen blev vi upphämtade av vår guide. Att ha samma guide under hela safarin var verkligen något att värdesätta. Och framför allt när vår guide var så otroligt kunnig, pratglad, rolig, hjälpsam och serviceinriktad. Ja, Esekill fick tio plus av tio möjliga.

 

Så, vi började dagens Game Drive. Och efter någon timmes körning längs bergskedjan på Ngorongoro kratern där dimman låg tät och massajer blandades med zebror och getter kom vi fram till Serengeti Nationalpark. Vackra, fina Serengeti. Nationalparken har fått sitt namn efter Masajernas ord Serengit som betyder Endless Plains. Och det var precis vad det var – oändligt.

 

 

 

 

 

 

Vet ni vad en gnu är? Ja? Ja. Det visste jag också innan vi kom dit. Men jag kunde aldrig någonsin föreställa mig att vi fick se så många. Det var helt sjukt.  Längs vägarna, på de öppna fälten, bland träd och buskar, ja vi såg hundratusentals gnuer, för att inte tala om miljoner. Och  det var en häpnadsväckande känsla att se dessa hjordar ströva fram och jag ville liksom kliva ur bilen, sätta i hörlurarna och vrida upp Elton Johns Circle of Life så högt jag kunde medan jag sprang. Sprang över savannens tillsammans med hundra tusen gnuer runtomkring mig och den dammiga jorden virvlandes kring mina fötter.

 

Gnuer, ja. Enligt en gammal sägen är gnuer bara restpartier. Vissa menar att när gud var färdig efter sitt skapade av jorden, djuren och människorna hade han en del spillbitar över och dessa spillbitarna satte han sedan samman och bildade Gnuen. Och ja, visst ser de allt lite roliga ut, precis som om de vore en blandning av 5 olika sorters djur.

 

 

 

 

 

 

 

Men nog pratat om gnuer, för visst såg vi så otroligt mycket mer än just dessa djur. Vad vi såg? Zebror, giraffer, lejon, geoparder, örnar, vattenbufflar, elands (den stora antilopen på bilden ovan), elefanter, flodhästar, krokodiler, storkar, leoparder, topi (en antilop), gaseller, gamar, vildhundar, hyenor. Ja, listan kan (precis som själva landskapet) göras oändlig.

 

 

 

 

 

Och efter en hel dags körning och åh:ande och ah:ande i nationalparken där vi bland annat höll på att fastna i leran under det plötsliga skyfallet, fick se två geoparder jaga och brände av ett helt minneskort med bilder i kameran var det dags att åka till The Camp. Stället där vi skulle tillbringa våra nätter, mitt ute i savannen.

 

Men,

 

mer om det i nästa inlägg. Skriver jag mer nu är det väl risk för att ni inte orkar läsa mer, ha ha.