Det där med standup comedy, alltså.

Igår var jag ju som sagt på Opalen Comedy. Hur det var? Helt jäkla fantastiskt.

Vi hade bokat ett paket med middag + show och började kvällen i Göteborg med ett glas vin, fantastisk mat och underbart sällskap. Vi var ett riktigt härligt gäng som träffades och hade bestämt oss för att göra en onsdag mitt i veckan till något extra speciellt. Så vi började med att äta, skratta och prata i munnen på varandra för att ta ikapp så mycket tid som möjligt. I den lilla lokalen var stämningen intim, glad och förväntansfull – precis som det ska vara. Och vid bordet bakom oss satt dessutom damlandslaget i fotboll och gjorde kvällen ytterligare lite speciell.

Efter mat och prat över bordet var det dags för showen att sätta igång och skrattfesten började redan när konferenciern Yvonne Skatteberg frågade folk i publiken om diverse ting och drog paralleller med barn och fylleslag. Sedan överraskade Pierre Mathisson med en standup som var helt över förväntan och pratade om Coca Cola, WiFi och poliser på ett helt genialt sätt. Alltså, varför går man inte på standup oftare? Att skratta så man inte får någon luft måste ju ändå vara det absolut bästa som finns.

Och sen, ja sen kom Johan Glans. Jag ska erkänna att jag var lite nervös innan om förväntningarna var FÖR höga på kvällens finalakt. Jag menar, jag har ju skrattat halvt ihjäl mig till diverse klipp på Youtube med Glans och alla vid bordet hade skyhöga förväntningar på vad den sista timmen skulle innehålla. Men ja. H-E-R-R-E-G-U-D.

Jag har, seriöst, inte skrattat så mycket i hela mitt liv. I 45 minuter fick vi kippa efter luft och jag fick kämpa för att hålla undan hostattackerna medan tårarna rann ner för kinderna. SÅ HIMLA, HIMLA BRA var det. Och man fick nästan nypa sig i armen ibland för att inse att det var på riktigt och inte något klipp på datorn som man såg.

Ja,

Standup Comedy. Tamigtusan vad fantastiskt och att få uppleva det tillsammans med ett gäng härliga människor gjorde onsdagen till en riktig höjdpunkt i veckan.