God morgon!
Ja, nu kan ni ju förstås undra vad jag gör uppe såhär tidigt när jag pratat om min längtan efter sovmorgon i stort sett hela veckan. Men ja, heter man Anna och är rastlös som få och det dessutom är nationaldag, ja då finns det ingen anledning att sova bort dagen.
Så,
efter en trevlig kaffe-och-bulle-fika med Tommy som var kakaobrun efter två veckor i Miami så packade jag väskan sent igår kväll och vattnade blommorna och gjorde mig redo för att resa bort ytterligare en helg. Men denna gången ska jag inte utomlands utan hem till Skaraborgs slätter och familjen. Och det är nog så bra det.
Först väntar nationaldagsfirande med pappa och sedan har jag en obokad helg framför mig. En obokad helg som jag ska fylla med familjetid och lägre puls och fotande och direktiv om att inte boka upp något lördag kväll för då hade mamma hemliga planer, minsann.
Långhelg alltså. Och det ska bli så skönt.
Glöm nu inte sjunga nationalsången idag och var tacksam över allt vi har. Bjud in grannar, familj och vänner på jordgubbstårta och låt alla få njuta ledig dag och gemenskap.
gud jag hade kunnat vara ett år i miami och ändå inte bli brun. Med vänlig hälsningar, tjejen utan några pigment över huvudtaget! (ha en underbar helg hjärtat!)