I morse var det första gången på veckor (ja kanske till och med månader) som det inte var totalt becksvart ute när jag åkte till jobbet. Nej, det var gryning. Och Euforin över det alltså, svår att slå. För nu märks det av, vecka för vecka, att vi går mot ljusare tider.
Och kombinationen snö och solsken utanför kontorsfönstret idag gör mig nästan bländad och får mig att fundera på när det var så här ljust ute senast. I augusti? ja förmodligen.
Men förutom att förundras över dagsljuset (och försöka suga åt mig så mycket D-vitamin som är möjligt under lunchpromenaden) har jag en fullspäckad dag framför mig. Med kontorsjobb, veckohandling och träning. Saker som får ekorrhjulet att verkligen skina, men det är okej med sådana dagar också.
