Tulip.

Och så… lagom till snön fallit under natten och skapat ett vitt täcke som lyser upp var det dags att köpa hem årets första tulpaner. Snövita och med krispigt gröna stjälkar står de nu i köket och påminner om den där perioden mellan vinter och vår som kan vara väldigt lång, men också väldigt härlig. Det är konstigt det där, ändå. Hur man i januari månad tycker att det är vår; bara för att man kommit över på andra sidan mot ett nytt år, har kastat ut julen och när dagarna sakta, sakta blir lite ljusare. Ja, då är det vårvinter och jag längtar efter krispiga tulpaner och semlor med mycket grädde.

Hur som helst. Idag känns det nästan som fredag. En ledig dag mitt i veckan imorgon innebär en ganska skön start på arbetsveckan och ett litet break från to-do-listan på skrivbordet som tycks växa istället för att krympa med tidens takt. Och ikväll ser jag fram emot tillsammanstid med den bästa jag vet och möjligheten till att vara uppe sent eftersom vetskapen i bakhuvudet säger att man inte behöver ställa klockan dagen därpå.