Idag är det bara några ynka dagar kvar till midsommar. Måndag, tisdag, onsdag och torsdag och sedan väntar årets ljusaste dag.

 

Midsommar för mig är en högtid förknippat med otroligt mycket glädje. I mina barndoms år firade jag fantastiska midsommaraftnar år efter år tillsammans med hela grannskapet i det lilla nybyggda kvarter vi bodde i. I stora partytält som de vuxna hade ställt upp på sommarängarna utanför husen började firandet någonstans vid lunch och slutade inte förrän minst 1 träd var nedsågat med motorsåg långt efter midnatt (papporna i kvarteret hade nämligen något mandomsprov varje år där de – inte helt nyktra – fick för sig att såga ner valfritt träd som ”de stört sig på”). Ha ha herregud vilka galna midsommaraftnar de blev – på ett positivt sätt. Här hade barn och vuxna alltid lika roligt och barnen var en lika självklar del i firandet som sillen och färskpotatisen. Och även fast alkohol förekom i ganska stor utsträckning var det aldrig någon som for illa – tvärt om. Jag tror bland annat det är genom dessa tillställningar jag fått en så avdramatiserad och sund inställning på alkohol (dricker mig aldrig ordentligt berusad och har heller aldrig gjort).

 
 

Nåväl,

 

tillbaka till midsommarfirandet. I tälten dukades det alltså upp långbord efter långbord med mat och överallt var folk finklädda och hade blommor i hår och i varje hörn stod stora vattenhinkar fyllda med lupiner och hundkex (på den tiden blommade de lagom till midsommar medan de nu i stort sett är överblommade sedan 1 vecka tillbaka). Och efter mat och dryck lektes det lekar och vi gick både tipspromenader och gick med ballonger mellan låren och hoppade säck med en sked i munnen och mycket mycket annat. Jag älskade midsommar som barn och tyckte alltid att midsommar borde firas 10 gånger om året istället för bara 1.

 
 

 

 
 

I år? I år ska jag fira midsommar på bästa tänkbara sätt. På ett hus ute på landet tillsammans med de människor jag älskar allra mest. Och i skrivande stund pågår en hektisk diskussion på facebook där vi skickar meddelande till varandra och planerar så gott det går medan vi försöker hålla det någorlunda under styr så att det inte spårar ut helt.

 

Midsommar alltså, och bara några få dagar kvar dit.

 
 

Vad ska ni hitta på under denna dag? Berätta gärna ♥

 
 

 
 

 
 

 
 

God morgon måndag.

 

Denna vecka gör jag min sista vecka här på kontoret. Och kortvecka är det till och med. 4 dagar. 4 dagar och jag bävar någonstans för ohyggligt mycket övertid om jag ska hinna med allt på min to-do-list. Men 4 dagar alltså och sedan är det jag som får rensa skrivbordet och krama kollegorna och kunna fira både ett avslut, en början och midsommar. Så då ska nog inte lite (läs mycket) övertid göra något.

 

På tal om midsommar, kika in här lite senare så får ni läsa ett inlägg om just den högtiden.

 
 

Nu: dags att vattna blommorna på balkongen och sedan trampa iväg till jobbet.

 
 

 
 

 
 

 

 
 

Idag var det ju dags för roadtrip. Eller ja, om man nu kan kalla 15 minuters bilåkande för roadtrip(?) Vi var i alla fall tre personer som upptäckte tre nya smultronställen och då, ja då kallas det i mina öron roadtrip – oavsett hur långt (eller kort) man åker.

 

Vart vi åkte? Till Ljungskile. Det lilla samhället som bara ligger 15 minuter bort men stället som jag aldrig besökt på riktigt. Men så hade jag tidigare i veckan spanat in två smultronställen på Instagram och sedan skickat sms till Emil o Emilie med texten ”borde vi inte åka hit på lördag?” och jo, det var vi alla rörande överens om att vi skulle. Och idag råkade det dessutom vara Ljungskiledagen och det var ett himlans liv och jippo i det lilla centrum som samhället har, överallt var det barnfamiljer och pensionärer och ungdomar som trängdes bland knallar och stånd och livemusik. Älskar sådant. När människor faktiskt tar sig ut och uppskattar det som görs.

 
 

 

 

 

 

 
 

Så vi vandrade omkring i solen och besökte de två smultronställena som vi alla tre blev störtföälskade i och lovade att besöka igen (berättar mer om dessa inom kort). Och efter iskaffe och nybakta bullar på en bakgård frågade vi efter bästa badstället och fick tipset om att åka fyra minuter bort.

 

Sagt och gjort,

 

vi tog bilen till ett ställe som hade både sandstrand och gräsmatta och klippor mjukt slipade av saltvatten och hårda vindar. Och där lade vi ut handdukarna och tog på oss badkläderna och spenderade de kommande timmarna med soldyrkande och badande och lät pulsen sjunka till viloläge. Som jag längtat efter det. Som ni vet har jag en ganska stressig period just nu och att få åka hit ut och bara lyssna på vågorna och vinden tillsammans med mina två favoritpersoner var som balsam för själen, minsann.

 
 

Och när vi sedan kände oss nöjda (och jag bränt upp framsidan av mina lår) tog vi bilen hem igen. Nöjda med en dag som andades sommar! ända ut i fingerspetsarna. Juni, juli, augusti alltså. Bästa tiden.