I morse vaknade jag av regn och åska som avlöste varandra i ett rasande tempo utanför lägenhetsfönstret. Så jag ställde in morgonpromenaden och konstaterade att det fick bli bilen till kontoret idag medan jag låg kvar en stund under täcket och lyssnade på ovädret.

 

De är dagar som dessa som jag helst vill stanna hemma. När luften är tung och kvav vill jag öppna alla fönster på vid gavel och ägna förmiddagen åt att baka bullar och rensa i garderoben och ta tag i sådant som kanske inte annars hinns med. Och efteråt vill jag ligga på balkongen insvept i Beach House och äta nybakade bullar med iskall mjölk. Sommarregn, alltså. Regn som blir en ursäkt till att stanna inne och göra vad helst man vill.

 

Men ja, att åka till kontoret fungerar också bra. Till kontoret och trevliga kollegor och en svindlande lång to-to-list.

 
 

Häpp. Nu kör vi de sista arbetstimmarna av onsdagen och hoppas på att luften känns lite klarare när arbetsdagen är förbi.

 
 

 
 

 
 

 

 
 

Idag hade jag bestämt mig. Det var pluggtisdag som gällde. Jag hade en uppgift kvar, en endaste ur en hel kurs och en uppgift som jag bara skjutit framför mig längre och längre (hey, nu på våren är det ju så mycket mer lockande att vara ute än att sitta inne framför datorn och plugga, right?) så den här uppgiften har hängt över mig i flera veckor och tyngt mitt samvete. Jag kan liksom inte lämna något halvgjort, framför allt inte en kurs som jag slitit med och som jag hemskt gärna vill få godkänt och meritpoäng på så jag var bara tvungen att få tummen ur. Och när jag planerade veckan i söndags satte jag tisdag eftermiddag/kväll som pluggdag.

 

Och ja,

 

jag kan ju erkänna att det inte kändes särskilt lockande att sitta inne och plugga när jag cyklade hem från jobbet och luften stod stilla och solen strålade från en klarblå himmel och termometern visade 27 grader. Det var inte lockande alls.

 
 

 

 

 
 

Men eftersom min längtan att få kunna säga färdig! var större än min längtan efter ett saltdränkt dopp i havet så gjorde jag bästa möjliga av situationen. Jag bryggde en hel kanna kaffe, flyttade ut datorn till balkongen, bytte om till bikini och öppnade fönsterna på vid gavel. Sedan hävde jag i mig kaffe och åt frenetiskt av de chokladdoppade tranbären jag fått av min syster medan fingrarna for över tangentbordet och huvudet mindes alla lektioner och anekdoter från böckerna. Och jag fyllde på inspirationen med typ världens tyngsta fotobok och bläddrade i arkivet av mina egna bilder.

 

Och efter några timmar kunde jag äntligen skicka på ”sänd” och utropa ett färdig! och klappa mig själv på axeln och känna mig duktigare än på länge.

 
 

Men nu? Ja, nu känner jag mig som ett utsketet äpple samtidigt som jag är alldeles stissig av koffeinet från alla koppar kaffe. Att jobba heltid och samtidigt ha pluggtisdag tar på krafterna, minsann.

 
 

Bikini – Stadium

 
 

 
 

 
 

 
 
Till frukost: Rågbröd med färskost och grönt samt en tallrik naturell yoghurt med röda vinbär och blåbär. Nu: Dags att cykla iväg till jobbet.
 
 

 
 

 
 

 
 

Måndagar alltså, ibland blir de liksom sådär uppbokade med rutiner. Rutiner som behövs för att markera övergången från helg till vardag. Kylskåpet ska fyllas, resväskan från helgen packas upp, matlådor ska göras, träningen ska utföras och posten sorteras. Utöver detta har jag även frostat av frysen och planterat om mitt olivträd i en större kruka.

 

Och trots att jag fått gjort lika många saker på en kväll som man kanske normalt sett gör på en hel dag är klockan bara strax efter 20.00 och än finns det tid för att kolla film och äta upp den där glassen som fanns i frysen men som tinade för mycket under avfrostningen och som därför bör ätas upp eller slängas (och slänga glass kan man ju liksom inte göra).

 
 

Så,

 

jag firar det som återstår av måndagen med glass, film och en balkongdörr på vid gavel som släpper in sommardoft och måsskrik. Hoppas du haft en bra start på veckan ♥