Känner ni av någon pollenallergi i år? För mig är det helt galet. Äter mina tabletter som vanligt men i år känns det som om de inte hjälper, riktigt. Vanligtvis brukar det räcka med 1 tablett om dagen, 2 doser nässpray morgon och kväll samt ögondroppar några gånger om dagen (heeeej medicinmissbrukare, liksom). Men i år biter det inte.

Värst är ögonen. Det känns som om någon hällt både grus och saltvatten i dem samtidigt och varje gång ögonlocken stängs påminner det mig om en gammal fallfärdig dörr med trasiga gångjärn som gnisslar och det spelar liksom ingen roll hur mycket ögondroppar jag tar, påminnelsen om gnisslande gångjärn är ständigt där.

Först trodde jag att jag blivit immun mot tabletterna, men så såg jag en artikel i dagens tidning om att halterna av björkpollen denna vecka är de högsta som uppmätts, någonsin. Någonsin. Jaha, där har vi svaret liksom.

Så jag antar att det får vara såhär nu, för en stund. Men sen hoppas jag att halterna av pollen går ner illa kvickt så att även jag kan bli människa igen utan gnisslande ögonlock och en ständigt kliande näsa.

Innan vårt besök i Varberg fick jag ett tips av fina Nina (som bloggar HÄR) om en restaurang som vi borde besöka. Jag skrev upp den på listan och ringde samma vecka och bokade bord.

Och på långfredagen var det alltså dags för restaurangbesök och japanskt, så vi styrde kosan mot NAMI. Och även fast kvällen var ung var det nästan fullt inne på restaurangen och när vi klev in blev vi tillfrågade om vi ändå inte ville ha bästa bordet? Och det ville vi ju såklart, för får man möjlighet att äta japanskt på en långfredag tycker jag att man absolut bör göra det vid bästa bordet.

 
 
Så blev vi placerade vid bästa bordet,

som innebar att skorna fick tas av och låren mjukas upp för här satt vi rakt på marken på mjuka kuddar och med bordet i lagom höjd för att man skulle få plats med utsträckta ben därunder. Och bara genom en sådan enkel sak: att sitta på golvet med axlarna tätt mot varandra gjorde att vi mer kände oss som hemma i någons vardagsrum än på en fancy japansk restaurang. Bästa känslan om ni fråga mig, den tar udden av den annars något frågande stämning som kan infinna sig när man besöker nya ställen.

Sedan fick vi se menyn. Och där någonstans kunde vi liksom inte hejda oss utan beställde in 16 rätter på direkten och dreglade över tanken på sojabönor med havssalt och knaperstekt sidfläsk och maki med friterad räka och dumplings med olika såser att dippa i. Och sen när maten rullade in på löpande band satt vi och ivrigt pillade med våra ätpinnar och åh:ade och ah:ade och utstötte med jämna mellanrum ett herreguuuud så gott. För det var verkligen bland det bästa jag ätit. Så mycket smaker och konsistenser och nya upplevelser att jag liksom efteråt bara satt och log sådär lycklig som enbart nyförälskade kan göra.

Och som om maten inte vore nog toppade vi det hela med en crème brûlée på vit choklad och en rykande het espresso. När vi sedan kravlade oss upp konstaterade vi att det här var den bästa restaurangupplevelsen på länge och det där, att få tips från en okänd människa om ett ställe som tog mig med storm, ja det är den absolut största fördelen med att ha en blogg.