annaNo Comments

Årets julgran.

Uncategorized

…och så blev det dags att köpa och klä årets julgran! Vädret denna lördag utlovar inte direkt ’julstämning’ (ändå snygg AI-version av bilden jag tog ovan kan jag tycka, hehe). utan idag bjuder västkusten på regn och gråmulet. Men det hindrade inte oss utan vi traskade bort till vår lokala lilla ICA där de säljer julgranar utanför och efter mycket kikande där vi nog lyfte på varenda gran så valde vi den kungsgran som fick följa med hem och promenerade hemåt.

Och efter att den regntyngda granen stått en stund under tak och torkat så tog vi in den och har nu klätt den. Med tända ljus, kaffe och julmusik i bakgrunden. Det är alltid en så himla mysig tradition och nu står granen så grön och grann och tindrar i vårt hus.

Medan vi klädde granen och i skrivande stund så sover Gillis, men det ska bli så himla mysigt att se hans reaktion på granen. Känner jag dock honom rätt så kommer varken julkulor eller gran stå säkert utan troligtvis fara i backen både en och två gånger denna jul.

annaNo Comments

Årlig tradition: pepparkaksbaket.

Uncategorized

I söndags både införde och återupplivade jag en gammal tradition, nämligen pepparkaksbak med vänner! När jag bodde i Uddevalla (bodde där mellan år 2009-2021) så hade vi nästan årligen denna tradition. Jag bjöd hem vänner, vi kanske åt lunch och sedan: det stora pepparkaksbaket. Vi har gjort allt från traditionella pepparkakor till knasiga kreationer och kreativt kaos med pepparkakshusbyggen. Och det har varit lite olika gäng varje gång men gemensamt har varit myset, kaoset och att man varje år ätit lite för många pepparkakor och för mycket deg haha.

Och i år tog jag tillbaka traditionen, men denna gången tillsammans med vännerna här i stan och alla barn. Ljudnivån? vi slog nog rekord i antal decibel och stundtals var det verkligen högt och lågt, men ändå SÅ otroligt mysigt. Barnen lekte, busade och skapade kaos (de satt nog stilla vid bordet och bakade i ungefär 1,5 minut och spenderade resten av tiden med att springa runt, klättra på allt och leva rövare). Och vi vuxna? Vi sprang efter barnen, drack kaffe, pratade högt för att överrösta allt oväsen och bakade pepparkakor tills fönsterrutorna blev alldeles immiga och vi ätit alldeles för mycket deg.

Men ja, pepparkaksbaket alltså. En så himla mysig tradition andra adventssöndagen och en tradition jag vill hålla varje år.

Pepparkaksdegen då? Detta recept har hängt med min familj ända sedan jag var liten och jag tror kanske halva Sverige bakar ”Tant Harriets Pepparkakor”. Världens godaste blir pepparkakorna och receptet? Ja, det gör ni dagen innan och det kommer här:

300 g rumsvarmt smör
5 dl socker
1 dl ljus sirap
1 msk malen ingefära
2 msk malen kanel
1 msk malen kryddnejlika
2 tsk malen kardemumma
1 msk bikarbonat
2 dl vatten
13-15 dl vetemjöl

Rör fett, socker och sirap smidigt. Rör först ner kryddorna och bikarbonaten, sedan vattnet och sist det mesta av mjölet. Arbeta in resten av mjölet på bakbordet. Låt degen ligga övertäckt i kylskåp minst ett dygn. Ta fram en bit av degen i taget. Arbeta degen smidig på mjölat bakbord och kavla den tunt. Ta ut kakor med mått och lägg dem på kalla plåtar med bakplåtspapper. Grädda i mitten av ugnen 4-5 minuter (200-225 grader) . Förvara pepparkakorna i burkar med lock i rumsvärme.

annaNo Comments

Köksrenovering – en inblick i min hjärna.

Hemmet

Hahaha alltså jag kan inte låta bli att skratta högt OCH tycka synd om min kille när det kommer till planerandet av vår kommande köksrenovering. För alltså SOM jag hela tiden ändrar mig och fattar nya beslut. Ända sedan vi flyttade in i huset för 2 år sedan har jag haft X antal idéer och visioner när det kommer till vårt nya kök. Och DET kan jag liksom tycka är okej och faktiskt bra, att man i huvudet testar massa idéer och ser vad man snabbt går vidare ifrån och samtidigt vilka idéer som blir bestående. För just kök vill jag göra personligt och något som sticker ut, samtidigt som jag inte vill göra ett kök som jag/vi tröttnar på efter x antal månader. Svårt det där. Vad jag VET är att jag absolut inte vill ha ett kök som alla andra har. Ett tag var det kök i gråa nyanser och det senaste känns det som om luckor i trä, bänkskiva ljus sten och svarta beslag varit det väääääldigt många valt. Och dit vill jag inte gå.

Men alltså de senaste veckorna har varit som ett skämt. För vi hade flera möten med IKEA (som är huvudleverantör av vårt kök) under september och oktober månad och ungefär i mitten av oktober skulle vi klicka på BESTÄLL men ställde in i sista sekund då vi inte riktigt fått tag i bra hantverkare som ska utföra VVS-arbetet (resterande ska vi göra själva). Så av rena rama turen så klickade vi inte på BESTÄLL utan avvaktade. Och sedan dess (alltså på typ 4 veckor) har jag hunnit ändra mig inte bara 1 gång utan 2 gånger hur köket ska se ut. Vill ni följa med på processen och få en inblick av hur min hjärna fungerar? Nu kör vi!

Här ser vi köket som vi hade TÄNKT att beställa där i mitten av oktober (ni hör ju, mitten på oktober – var inte det typ igår?). Vi hade då planerat för vita, släta luckor som vi tänkt måla i kulören Green Tea från Jotun. Till detta skulle vi ha en bänkskiva i ek och cremefärgat kakel (modellen ’rural’ från Konradssons kakek). Och dessutom svarta beslag, svart spiskåpa, diskho och blandare. Och som ni ser på ritningen skulle vi ha överskåp på samma sida som spis och fläkt.

Cirka 2 veckor senare kände jag att ’Njaee..’ köket kändes liksom för ’vanligt’ för min smak och jag gick igenom mina sparade idéer på Pinterest och kom på nytt. Först och främst bytte jag sida på överskåpen så de hamnade på andra sidan köket. Jag ändrade från släta luckor till luckor med struktur och så blev alla svarta detaljer (beslag, spiskåpa, diskho och blandare) nu i krom istället. Och så skulle luckorna målas i kulören Kokos från Jotun, bänkskivan skulle bli i valnöt och kaklet fick ett rött av modellen zellige. Så oerhört fint och färgvalen kändes mer som mig och som oss.

Meeeen, så var jag i förra veckan på produktion tillsammans med jobbet och i huset vi hyrt hade de skåpsluckor i borstat, rostfritt stål och jag DOG så fint det var. Och efter det har jag blivit som besatt av just rostfritt stål. Såååååå…. Nu är den senaste skissen som den ovan. Vi behåller de kromade detaljerna och det röda kaklet (som jag älskar) men har bytt ut de beiga luckorna mot luckor i trä och bänkskivan till en imponerande pjäs i rostfritt stål. Herregud så fint. Prislappen? Ja, den har dessvärre gått upp litegrann från vår ursprungliga idé men denna idé känns mycket mera som ’oss’ och något som vi genuint älskar.

Haha men jag kan inte undgå att tycka synd om min kille när jag i förra veckan sa ’Älskling, jag vet att du kommer få panik på mig nu, men jag har några nya idéer till köket’. Som tur vad älskade han dem och vem vet. Antingen blir köket som ovan eller så kommer jag på ytterligare idéer fram tills beställning. Haha sänd hjälp känner jag ibland.

annaNo Comments

Första advent och tid för julbak (recept på kalljästa lussebullar).

Uncategorized

Glad första advent hörni! Hur mår ni denna adventsdag?

Vi startade denna söndag med pannkaksfrukost, tända ljus och julmusik. Sedan har vi varit i skogen och grävt upp 2 pyttesmå granar som vi planterat i krukor i trädgården (granarna planterar vi sedan tillbaka i skogen efter jul så ingen (förhoppningsvis) skada skedd på skog eller gran). Och nu? Nu sover Gillis lunch och vi har tänt brasa, dricker kaffe och har börjat julpynta. Så himla mysigt!

Och på tal om advent så är det ju nu hög tid för julbak. Varje år får jag lite av en chock på HUR många ni är som klickar er in på mitt recept på kalljästa lussebullar (klicka här för att komma receptet). Receptet är omåttligt populärt och har fått ungefär 400.000 visningar sedan första gången jag publicerade det. Galet! men också kul ju. Så ska ni baka lussebullar i år kan jag (och tydligen 400.000 visningar) bekräfta att receptet är toppen!

Rekommenderade inlägg

Årlig tradition: pepparkaksbaket.

Köksrenovering - en inblick i min hjärna.

Ultraprocessad mat.

Datenight och kompishäng.

anna3 Comments

Ultraprocessad mat.

Träning & Hälsa

God kväll från Stockholm! Jag är uppe i huvudstaden med jobbet för att producera en ny härlig kampanj och på tågresan hit fick jag upp ett inlägg på Instagram av Sébastien Boudet som handlade om matindustrin och ultraprocessad mat.

Ni som följt mig ett tag vet att jag är utbildad hälsocoach (och därmed läst en hel del om kost och näringslära) och just kost är ett ämne jag brinner starkt för. Det är också ett så otroligt känsligt ämne och något som jag kanske inte diskuterar med vem som helst och jag är väldigt noga med att inte lägga mig i hur ANDRA gör, för oj vad man kan kliva folk på tårna där har jag märkt. Men oavsett vilket är kost och näringslära ett ämne som ligger mig varmt om hjärtat och även om jag inte kanske kan påverka andra i enorm utsträckning så kan jag påverka mina egna beslut och även min egen familjs matvanor.

Just nu snöade jag som sagt vad in på just ultraprocessad mat efter att ha läst detta inlägg av Sebastien. Begreppet är inget nytt för mig men kanske är det så för dig? I så fall kommer en kort beskrivning nedan på vad ultraprocessad mat är för något:

Ultraprocessad mat är industriellt framställda livsmedel som genomgått omfattande bearbetning och ofta innehåller ingredienser, såsom tillsatser och smakaromer, som sällan används i hemmakök. Forskning kopplar en hög konsumtion av dessa produkter till en ökad risk för olika hälsoproblem. Exempel på ultraprocessad mat är:

Färdigmat: Djupfryst pizza, färdiglagade måltider, pulversoppor.

Snacks och godis: Chips, kakor, kex, godis, choklad.

Drycker: Läsk, energidrycker, sötade mjölkdrycker.

Frukostprodukter: Sockrade frukostflingor, vissa müslisorter.

Charkuterier: Korv, chicken nuggets, vissa veganska köttsubstitut.

Övrigt: Margarin, vissa såser och dressingar, energi- och proteinbars.

När jag läser ovanstående så inser jag att just JAG kanske inte är målgruppen för artikeln. Då jag har ett stort intresse för just kost och VAD jag stoppar i mig så prioriterar jag att laga mycket mat från grunden och använda naturliga råvaror och äta så ’ren’ kost som möjligt. Men samtidigt inser jag ju att någon gång i månaden så äter vi faktiskt korv eller typ vegoschnitzel, jag dricker havremjölk i kaffet och har det i min overnight oat och så har jag även havregrädde i vissa maträtter. Dessutom köper vi färdigt (visserligen grovt, men ändå färdigt) bröd i matbutiken till Gillis.

Och så väljer jag AKTIVT någon enstaka gång att äta chips, glass eller choklad. Men just de där AKTIVA besluten när jag VET att jag unnar mig något som inte är bra för min fysiska hälsa men gör det för njutningens skull, de är inte de besluten jag vill förändra. Nej, jag kommer fortfarande (kanske 1-2 gånger per månad) att köpa en chipspåse, jag kommer troligtvis fortsätta att dricka havremjölk i kaffet för just det har jag vant mig vid och tycker inte längre ’vanlig mjölk’ smakar gott i kaffet. De AKTIVA besluten kommer fortsätta vara aktiva, men de är de där besluten man gör på grund av okunskap eller gammal vana jag vill förändra.

Exempelvis framåt kommer jag nu tänka om kring användningen av havrebaserade produkter. I min overnight oat kommer jag byta ut havremjölken mot vanlig mjölk i och i stället för havregrädde i grytor eller soppor kommer jag köpa vanlig (40%) grädde och späda ut med vatten för önskad konsistens och fetthalt (vanlig grädde i mat är lite för fett för mig och något jag mår illa av och matlagningsgrädde bannlyser jag av flera skäl).

Dessutom vill jag byta ut det färdigköpta brödet mot eget bröd. Alla gånger kanske jag inte kommer prioritera att baka med jäst utan typ filmjölksbröd med bakpulver får duga – det är ändå otroligt gott, billigt och dessutom innehåller det enbart naturliga ingredienser.

Små insatser som är enkla att genomföra för mig men som ändå gör att jag utesluter ultraprocessade livsmedel i något högre utsträckning än vad jag redan gör i dagsläget.

Som sagt vad; jag kan bli mörkrädd när jag hör statistik på vad folk äter och köper i matbutikerna (HERREGUD), men här har varje individ och till viss del även hela samhället ett stort ansvar att ta. En diskussion jag gärna är med i men för nu, nu vill jag förändra det jag enklast kan och det är mina egna beslut som rör mig och min familj.

Hur ser du på ultraprocessad mat?