Att försöka definiera sin stil.

 

Idag, när jag var på väg hem från gymmet och mötte vinterklädda människor funderade jag lite på det här med stil och hur man egentligen ska definiera sin egen stil. Vissa människor har liksom bara 1 stil och oavsett tillställning så ser man en klar, röd tråd i klädvalen. Jag? Jag är en mix utav stilar och har kommit fram till några som är mer framträdande än andra. Och så har jag listat två stilar som är otroligt vackra men liksom inte så mycket “jag”. Ska vi ta en titt? Vi börjar med de tre stilar som jag kan känna igen mig i:

 

STREET STYLE
En del av mig fullkomligt älskar den pojkaktiga street-stilen. Där T-shirts med tryck, sneakers, collagetröjor och slitna jeans blandas i en härlig mix. Där också sporten får ta uttryck i klädseln och mönstrade tights och hoodies är lika välkomna på gymmet som shoppingrundan på stan. Denna stil får jag väldigt mycket uttryck för i min träning, men också på våren och sommaren då jag gärna klär mig mer sportigt och street. I stilen kan jag dock känna mig ganska underklädd och därför har jag ibland svårt att bära denna casual stil på stan. Kanske är det några utvalda accessoarer/ytterplagg som ska till för en komplett stil? Jag får helt enkelt testa mig fram och söka inspiration på Pinterest, Instagram och olika magasin.

 

BOHEMISKT
Det kommer nog inte som en överraskning för de som känner mig att jag älskar den bohemiska stilen. Inte minst under sommarhalvåret då jag gärna bär långa fladdriga kappor, maxiklänningar, mönstrat, mixat och matchat. Självklart kombinerat med många, stora smycken. Jag älskar stilen för att den får mig att känna mig fri, både i uttrycket och faktiskt rent praktiskt: i den bohemiska stilen är det inga jeans som är för små eller en blus som sitter skevt. Här är plaggen voluminösa, luftiga och tillåtande. Och det finns verkligen få plagg som jag känner mig så kvinnlig och vacker i som en böljande maxiklänning. Önskar att jag kunde ta stilen vidare även under höst- och vinterhalvåret. Men lager-på-lager-stilen för att hålla sig varm har aldrig riktigt passat mig. Jag får liksom hjärnsläpp när jag ska behöva tänka på leggins, klänning, sjalar, stickade ponchos, kappa och hatt samtidigt. Nej, ibland stämmer uttrycket less is more in på mig även om jag älskar den bohemiska ådran inom mig.

 

CARRIE BRADSHAW
Okej, detta kanske inte är någon definierad “stil” men ändå tror jag att de flesta vet vad jag menar. Jag är inte Carrie Bradshaw fullt ut, men en del av mig är det. Stilen kan tolkas som tantig, estetisk eller “för mycket gala på en tisdag” av vissa, medan den av andra klassas som genial. I den här stilen är jag inte rädd för att sticka ut, att vara lite “för mycket” så att säga och det är den här stilen som tar uttryck i mig när jag köper en silverkjol (länk) eller fuskpäls i smutsrosa (länk). Det är oftast dessa drag i min “stil” som jag får mest komplimanger för av främlingar. Det kan vara Agnda 87 som berömmer min rosa fuskpäls eller en 20-något-tjej i Stockholm som drömmande frågar vart jag köpt min silverkjol. Ja, denna stil är udda och alla dagar passar det mig inte. Men det är också denna stil som får mig att gå till jobbet i spetsklänning på en onsdag eller sätta ett stort hårsmycke i pannan.

 

—-

 

…och så till några stilar som verkligen INTE är jag.

 

PREPPY
Ni vet hur vissa kvinnor ser sådär oändligt vackra och liksom “docksöta” ut? De kan gå omkring i en vippig kjol, prickig blus, stora örhängen och ballerinaskor och se helt fabulous ut. Men på mig? Ja på mig ser det mest ut som jag rånat en 12-åring på hennes senaste klädinköp. Jag ser inte klok ut. Min tvillingssyster däremot bär upp stilen mycket bättre. Nu är ju inte detta hennes “stil” men om det är någon av oss två som passar bättre i stilen än den andre så är det definitivt hon.

 

BUSINESS
Alltså, ibland finns det inget vackrare än kostym på kvinnor. Ett par snyggt skurna kostymbyxor matchat med en vit skjorta. Eller varför inte ett par snygga jeans, vit t-shirt och kavaj. Genialt. Men inte på mig. Jag har insett att mina muskulösa lår och tilltagande bakdel inte passar i kostymbyxor och ja, i en kavaj känner jag mig bara instängd. De få gånger jag gått klädd i kostym känner jag mig som en manlig bilförsäljare och har efter flera år insett att hur snygg jag än tycker stilen är så nej – den är inget för mig.

 

—-

 

…ja, det var några av mina tre stilar och mina antagonister. Lite roligt att sätta ord och bilder på en garderob som 5 av 7 dagar i veckan mest känns som ett frågetecken.

 

 

2 thoughts on “Att försöka definiera sin stil.

  1. Mycket intressant! Jag är lite schizo när det kommer till min egna klädstil. Till vardags och jobb blir det rätt mycket business (men tycker jag kan känna mig så tantig i skjorta) det gäller verkligen att tänka på detaljer och jag är urusel på det.
    Gillar bäst jeans & T-shirt, eller klänning. Men har så många stilar så hjäääälp, borde verkligen försöka bli lite mer enformig där.
    Jag gillar ju din stil, enkelt men med med en tanke och det där lilla extra med detaljer. Har ju härmat dig på massa grejer jag sett här på bloggen genom åren.

    Så fortsätt inspirera mig!

    Kram 💫

  2. Det var ett roligt inlägg och fick mig att fundera och då inse att jag ju definitivt tillhör Business stilen. Visste det innan iofs. Den sportiga är jag också ibland, mest på helgerna. Önskar att jag skulle kunna vara mer av den bohemiska men blommor och grejor, det är inte jag, funkar inte helt enkelt haha….

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *