Imorse när klockan ringde ville jag mest dra täcket över huvudet och sova i minst tre timmar till. Men jag tog mig upp och som på autopilot drog jag på mig underställ, fleecetröja och reflexväst och gav mig ut i mörkret. Träningsvärken från veckans tidigare benpass gjorde sig påmint och de första fem minuterna var något stapplande. Men sen, ja sen kom jag igång.
Och det är ändå fantastiskt härligt med morgonpromenad. Att vandra i en stad som håller på att vakna till liv och låta ansiktet vakna till i kylig morgonluft och låta kroppen få sträcka på sig och börja dagen med rörelse. Bästa starten på dagen (även fast det klockan 05.45 kanske inte alltid känns som den bästa idén). Men jag ångrar mig aldrig att jag kommer ut och frukosten efter en sådan promenad smakar alltid så mycket bättre. När jag dessutom gick genom centrum på väg tillbaka till lägenheten såg jag att de börjat sätta upp julbelysningen på gatorna i stan. Så himla mysigt!
Nu? Nu ska jag byta underställ mot kontorskläder och åka iväg till jobbet. Hoppas du får en riktigt fin dag!
Kan bara hålla med.. Min klocka ringer 04:45, tiidigt, men kl 05:00 möter jag upp finaste vännen för morgonpromme i full fart, och vi pratar minst i samma takt! Visst är det tidigt men de 45min som
Jag startar dagen på gör min dag, jag känner mig pigg och samtidigt få man både frisk luft lite motion och kvalitetstid med sin vän! Idag var vi mest chockade över att människor inte använder reflex, totalt livsfarligt att ge sig ut i mörkret helt osynlig…
Åh vad härligt att (utöver promenaden) få kvalitetstid med vännen 🙂 Underbar idé!
Ja, riktigt skrämmande är det. Man syns ju inte alls utan reflexväst! Dock tycker jag det blir bättre med åren och allt fler motionärer i stan drar på sig västen innan de ger sig ut på löprundan/promenaden 🙂 Men fortfarande är det alldeles för många som skippar den…