Igår när vi kommit tillbaka till västkusten började vi med att besöka gymmet. Och efter 60 minuters svettig träning konstaterade vi att dagen var alldeles för varm för att spenderas inomhus. Så vi packade ryggsäckarna med mat, kaffe och handduk och gjorde oss redo för cykeltur. Jag? Jag har nog aldrig cyklat längre än 1 mil/dag och enbart cyklat 1 gång på 1,5 år efter olyckan så jag tyckte en cykeltur kunde vara ett härligt lördagsäventyr.
Så efter vi packat ryggsäckar och tagit på oss cykelhjälmarna cyklade vi iväg. Och vi cyklade längs blomstrande ängar, hästhagar och slingrande grusvägar. Det var så himla vackert i sommarvärmen och det enda som hördes var fåglarnas kvittrande, cykeldäcken mot gruset och vårt flåsande. Haha de första 1,5 milen vi cyklade var i stort sett bara uppför (grym träning!). Och när vi kom fram till fjället kastade vi av oss de svettiga träningskläderna och hoppade i vattnet. Att avbryta en cykeltur med ett svalkande dopp, ensamma i en sjö var magiskt. Sedan drack vi kaffe och fikade lite innan vi cyklade hemåt igen. Och efter en total sträcka på cirka 3,5 mil var vi härligt möra i kroppen efteråt och gjorde inte mycket mer igår kväll än att äta vattenmelon, ananas och jordgubbar framför fotbollen på TV.
Och nu? Nu är vi precis hemkomna från gymmet. Svärföräldrarna ska bjuda på 11-kaffe så alldeles strax tar vi oss dit. Sedan får vi se vad dagen för med sig.
