Idag efter avslutad kontorstid hade jag ett oplanerat utrymme i kalendern. Så jag och Fredrik funderade på vad vi skulle kunna hitta på och efter en liten stund kom vi fram till att vi skulle åka ut till golfbanan och slå några bollar på rangen. Fredrik har ju spelat golf för några år sedan och även den senaste veckan slagit lite bollar. Jag? Jag har aldrig spelat golf och hamnar alltid sist när jag spelar minigolf (oberoende av spelsällskap).
Men vi åkte alltså ut till rangen och solen sken och vi löste ut ett gäng bollar och gjorde oss redo för att slå.
Och hmm… man kan väl säga att jag är ganska mycket av en tävlingsmänniska och är jag inte bra på något från start blir jag ganska (läs: mycket) frustrerad. De första slagen gick inte särskilt bra, vilket i och för sig är förståeligt då jag aldrig spelat golf. Men herregud så arg jag blev, hahaha. Dessutom så tyckte killen 2 meter bort att jag slog som en riktig kratta och skulle minsann visa mig hur man gjorde. Hans avsikter var säkert goda och han ville nog bara hjälpa till – men den sociala biten på denna killen var kanske inte den bästa och istället för att ge konstruktiv kritik sågade han mig mer eller mindre totalt. Men jag lyssnade och försökte ta mig till så mycket kunskap som möjligt.
Och ja, det hjälpte nog. För de sista bollarna fick jag bra höjd på och jag kände mig faktiskt riktigt nöjd när vi åkte därifrån. Så golf kommer det säkert bli mer av – för får jag bara in slagen och slipper den största frustrationen tror jag det är riktigt, riktigt roligt.
