Igår blev Gillis 9 månader och han har alltså funnits med oss lika länge på utsidan som han bakades på insidan inuti mig. Vår älskade, älskade pojk. 9 månader har sprungit förbi samtidigt som de varat i en hel evighet. Men det går inte en dag utan att jag känner tacksamhet över dig, du är världens finaste lilla kille som sprider så mycket kärlek omkring dig redan.
Innan vi beslutade oss för att försöka skaffa barn hade jag under många år tvekat inför tanken. Jag visste att jag ville ha familj, men hade liksom aldrig känt någon längtan efter barn. Jag älskade mitt liv och var rädd för den förändring som barn skulle innebära. Men nu? Nu är jag så oerhört, oerhört tacksam över att vi beslutade oss för att bli en familj på 3 och du är hela min värld, mammas älskling ♥