I söndags både införde och återupplivade jag en gammal tradition, nämligen pepparkaksbak med vänner! När jag bodde i Uddevalla (bodde där mellan år 2009-2021) så hade vi nästan årligen denna tradition. Jag bjöd hem vänner, vi kanske åt lunch och sedan: det stora pepparkaksbaket. Vi har gjort allt från traditionella pepparkakor till knasiga kreationer och kreativt kaos med pepparkakshusbyggen. Och det har varit lite olika gäng varje gång men gemensamt har varit myset, kaoset och att man varje år ätit lite för många pepparkakor och för mycket deg haha.
Och i år tog jag tillbaka traditionen, men denna gången tillsammans med vännerna här i stan och alla barn. Ljudnivån? vi slog nog rekord i antal decibel och stundtals var det verkligen högt och lågt, men ändå SÅ otroligt mysigt. Barnen lekte, busade och skapade kaos (de satt nog stilla vid bordet och bakade i ungefär 1,5 minut och spenderade resten av tiden med att springa runt, klättra på allt och leva rövare). Och vi vuxna? Vi sprang efter barnen, drack kaffe, pratade högt för att överrösta allt oväsen och bakade pepparkakor tills fönsterrutorna blev alldeles immiga och vi ätit alldeles för mycket deg.
Men ja, pepparkaksbaket alltså. En så himla mysig tradition andra adventssöndagen och en tradition jag vill hålla varje år.