Fredagen den 27 april, kl 21.09 blev jag moster. Min älskade tvillingsyster LINN fick hennes första barn och herregud vilken världsomskapande upplevelse!
När min syster berättade, den 3 november, att hon var gravid var det som en chock för mig och det första som kom ur min mun var inte Grattis!, Åh vad roligt! Fantastiska nyheter! eller något annat glatt hejarop. Nej, min spontana reaktion var ”Vad fasen ska ni ha en unge till?”. En fruktansvärd sak att säga (jo jag är väl medveten om det), men min syster, som visste att jag skulle reagera så, tog som tur vad inte illa vid sig utan förstod vilken omställning det skulle vara för mig, för oss.
Jag och Linn har sedan den dag vi föddes i stort sett gjort ALLT tillsammans och ALLT samtidigt. Vi har gått i samma klass, haft samma kompisar, haft samma intressen, haft samma jobb, åkt på samma resor och alltid haft samma mål och ambition i livet. Har jag gjort ett steg i livet åt någon riktning så har hon följt efter (och vice versa). Och det här: det här var kanske livets största steg och något som vi INTE skulle få uppleva tillsammans. Jag var/är inte redo att skaffa barn och då min och Fredriks relation kanske inte byggde på de mest stabila grunderna kände jag också att tidpunkten inte var rätt och att jag inte skulle kunna följa min systers steg i livet . Och om jag ska vara ärlig så blev jag i detta skede väldigt rädd. Rädd för att inte befinna mig på samma plan som min syster, rädd för att känna mig utanför, rädd för att känna mig misslyckad och rädd för att vi skulle glida i sär. Att bli förälder är något av de största man kan vara med om och bara tanken på att vi inte skulle få uppleva det tillsammans skakade om mig rejält.
Jag är inte en person som jämför mig med någon. Jag står på egna ben och inspireras av andra snarare än att jämför mig. Men nu? Nu stod det helt plötsligt klart för mig att jag hela mitt liv har jämfört mig med min tvillingsyster. Linn. Min bättre hälft. Och på något sätt så kände jag att jag inte kunde ”tävla” med henne längre. Hon hade vunnit. She had it all.
Idiotisk tanke (jag vet), men på något sätt var det hur jag kände då. Och även om jag har en lång väg kvar med terapi har jag idag kommit en bit på vägen. Och jag kunde aldrig i livet föreställa mig den känsla som jag känt ända sedan kl 21.09 fredagen den 27 april.
Många säger att tvillingar har ”övernaturliga förmågor”. Att vi kan känna saker mellan oss som inte andra kan. Jag tror dock kanske inte att det är tvillingar specifikt som känner så, utan syskon, partners eller annat där två personer stått varandra oerhört nära i flera år. Då byggs det osynliga band som gör att man känner saker man inte kan förklara. Som nu; den intensiva kärleken jag känner för min nyfödda systerson Tage. Jag känner en sådan stark kärlek till detta lilla knyte som jag inte kan förklara. Kärleken golvar mig fullständigt och jag är som en nyförälskad tonåring som tycker varje låt, varje glimt av solsken och varje fågelkvitter påminner mig om honom. Om Tage. Det är som om livet fått en helt ny mening och herregud; det är inte ens mitt eget barn och jag har ännu inte hunnit träffa honom. Men Tage, jag vet att jag älskar dig. Nu och för alltid. Och jag är som en kärleksnarkoman som tar upp bilderna jag fått skickade till mig en gång i timmen för att bara få knarka lite på känslan, den varma, luddiga känslan som gör att mungiporna åker uppåt och ögonen fylls av glädjetårar. Tänk att jag blivit moster till världens finaste lilla kille ♥
Och vad gäller mig om min syster: vi glider inte isär. Vi är som två orubbliga berg som står stadigt oavsett väder. Kanske kommer vi prata om andra saker i framtiden, kanske kommer vi få göra vissa förändringar, men vi är fortfarande oss. Och i mitt liv finns det inget vackrare än det.
–
PS. För er som vill grotta ner er i en fantastisk förlossningsberättelse så hittar ni första delen av förlossningen på min systers blogg HÄR.
Fina ord Anna 💕
Tack mamma ♥
Hej, vilken modig text att skriva och dela med dig av!
Grattis till att bli moster och möjligheten att få skämma bort någon med så villkorslös kärlek att få vara den som Tage kanske vänder sig till när han inte kan prata med sin mamma men ändå behöver någons vägledning.
♥ Tack snälla, känns fantastiskt att få vara Tages moster 🙂
Åh, nu sitter jag här och gråter ❤ Min älskade syster. Du betyder allt för mig och är den finaste moster Tage kan önska sig.
Älskar dig så himla mycket
Älskar dig mest ♥
Så fint skrivet! Och så ärligt.
När min tvillingsyster berättade att hon var gravid reagerade jag också lite annorlunda. Det var ju jag och min man som skulle vara först. För vi var ju mitt uppe i ivf-karusellen den hösten när vi fick veta.
Sansade mig och var såklart glad.
När min syster låg inne på BB innan finaste pojken D kom till världen var min man och jag i NY. Och nyblivna torpägare.
Och samma dag som hon blev igångsatt testade jag positivt på gravtestet. Vi som hade tagit en paus i ivf-karusellen lyckades på egen hand efter tre och ett halv års kamp.
Precis som du älskar lilla ljuvliga Tage känner jag för min systerson. Han som snart fyller tretton och har två tjejkusiner på 12 och 10 år.
Stort grattis till både moster och mamma! Tage kan skatta sig lycklig ❤️
Åh, vilken fin historia ♥ Kan tänka mig att beskedet du fick av din syster måste varit extra jobbigt eftersom ni då kämpade så med att få barn. Men vilket lyckligt slut det blev – fantastiskt med syskon- och kusinkärlek ♥
Väldigt öppet, fint och ärligt inlägg Anna. Du kommer att få allt det där en dag också, det är helt säkert. Njut av att vara nybliven moster, njut av den här perioden av ditt liv, njut av tiden du har just nu. Det är viktigt att känna tacksamhet över allt du har omkring dig och tänka på allt fint du faktiskt har i livet.
Tack fina du ♥ Tror också att allt har sin tid och att det gäller att vara tacksam för det man har, snarare än inte har (ännu). Stor kram!
Modiga Du som faktiskt uttrycker alla känslor som många känner gentemot vänner/släkt, men som man faktiskt aldrig säger högt!
Stort grattis moster!
Tack finaste du ♥
Wow så vackert och ärligt skrivet! Är själv tvillingmamma, de är visserligen bara 8 år men tänker ofta på det här med att jämföra sig. Speciellt med tanke på att de fortfarande vill ha likadana kläder och är tighta i lek! Hoppas de får en likadan underbar relation som er! Tack för att du delar detta!
Åh, jag hoppas dina tvillingar får en lika nära relation som jag och min syster – det är den mest fantastiska gåva i livet man kan tänka sig ♥
Men så fint du skriver, sitter på jobbet, läser, gråter och torkar mina tårar. Så oändligt vackert du beskriver din och din systers resa tillsammans. Detta liv, älskade lilla liv, älskade Tage. <3 Ni kommer att växa samman, du och Tage. Kram och tack för att du delar din historia, hälsar Eva
♥ tack fina du för fina ord. Stor kram!
Så fint skrivet. Känner igen mig så i det du beskriver. Stor kram ❤️
♥ ♥
Vad fint skrivet❤
Tack ♥
❤️ vilken berättelse ❤️ Som ensambarn är det svårt att riktigt kunna sätta sig in i sådan härlig och ovillkorlig syskon/tvillingkärlek och jag kan känna att jag verkligen har missat något. Tag väl vara på varandra och njut av det speciella bandet ni har! Kram 😘
Tusen tack fina du ♥ Kramar!
❤️ du kommer bli världens bästa moster! Du är fantastisk!
Men åh, hur fin är inte du? Tack! ♥