God morgon söndag! Min dag startade med morgonpromenad i duggregn och sedan frukost tillsammans med familjen och riktigt starkt kaffe. Och alldeles strax blir jag upphämtad av finaste farmor och farfar och vi ska åka iväg till pappa. Pappa som lovat oss en överraskning som en liten sen grattis-på-födelsedagen-grej (både jag, min syster och farmor fyller ju på samma dag) och idag är det därför överraskningsdags. Och jag älskar överraskningar. Att inte veta vad som kommer hända utan bara ha fått en tid att vara på plats på och en klädkod som lyder ”kalaskläder” får mig att bli alldeles pirrig i magen.

Ja,

överraskningssöndag. Nu kör vi.

Igår kväll när jag kom fram till mamma fick jag både massage och sedan tigerbalsam insmort över hela ryggen. Så när jag sedan gick och lade mig doftade jag Jenka (kommer ni ihåg dessa tuggummin?) och det kändes som om hela ryggen brann. Men, så vaknade jag också utan ett snurrigare huvud och mer bättre rörlighet i ryggen än igår. Anna vs Kristallsjukan alltså: 1-0.
 
Så,

efter frukost bestående av färska jordgubbar tog jag mig sedan upp på berget med mitt icke snurriga huvud och gick långpromenad. Njöt av en skog som doftade av regn och tallbarr och fötterna fick känna på mjukt underlag istället för den hårda asfalt som jag vanligtvis promenerar på.

Och nu? Nu ska jag ut till trädgårdslandet och plocka rabarber och förbereda inför eftermiddagens fikastund. En lördag utan kristallsjuka alltså, du är så välkommen.

Hur man bästa spenderar en kristallsjuk fredag? Med mängder av digestivekex och en värmekudde konstant kring nacken.

Digestivekex hjälper tamigtusan nästan mot allt. I alla fall illmående. När vi är ute på sjön och åker om somrarna finns där alltid ett paket digestivekex nedpackat. När jag åker flygplan finns där alltid ett paket och när vi åkte på safari i februari månad hade vi alla två paket var nedpackade. Utifall att, liksom. Och eftersom kristallsjukan innebär att det känns som att åka karusell 50% av tiden och eftersom jag är extremt åksjuk kan ni ju gissa hur man mår efter en natts karusellåkande och lite sömn.

Så,

jag gjorde två flugor i en smäll. Tog en promenad för att komma ut i friska luften och på så sätt underlätta för balanssinnet och på vägen stannade jag till på ICA och köpte digestivekex. Och nu – efter en hel dags knaprande och med en värmekudde som konstant åkt in och ut från mikron för att mjuka upp stela muskler känner jag mig faktiskt bättre. Bättre och mer fredagspigg och njuter av en lägenhet med färska blommor och nya Iris Lights som jag fick av mamma i födelsedagspresent.

Och om två timmar blir jag upphämtade av Sarah och Joakim som åker från Oslo och plockar upp mig på vägen hem. Hem till hemtrakterna och mamma som lovar massage när jag kommer fram och rabarberpaj. För ja, om det är något som kan bota det mesta så är det nog rabarberpaj, faktiskt.

Hoppas er helg har startat bra ♥

Inatt vaknade jag vid 1-tiden av att jag vände mig om och plötsligt kändes det som om jag bokstavligen ramlade genom golvet och hela rummet snurrade.
 
Kristallsjukan,
 
har ni hört talas om den? Det är ett tillstånd där ”kristallerna” vi har fastsittandes i balansgångarna plötsligt får feeling och får för sig att åka fritt omkring i balansgångarna. Resultatet kan liknas något vid en helikopterfylla. Du lägger dig ner, men det känns som om man ramlar genom sängen och hela världen snurrar runt likt en karusell. Oerhört, oerhört obehaglig.

 
 
För mig började det efter trafikolyckan i höstas. Dagen efter satt jag på en stol och började plötsligt famla i luften och skrika till. Det kändes som om jag föll baklänges, trots att jag satt helt still. Då? Blev jag oerhört rädd. Nu? Nu vet jag vad som händer och oavsett om det är fruktansvärt obehagligt så vet jag varför det händer och det gör det lättare att förstå. Vad som utlöste det första gången var den kraftiga hjärnskakningen jag fick i samband med olyckan och den här gången vet jag också orsaken. Jag har, i någon veckas tid haft något som kan liknas vid en nackspärr och varit oerhört öm och stel i musklerna mellan skulderbladen. Denna stelhet påverkar min rörelse och i kombination med en tät näsa (pollen) utlöste det nu kristallsjukan.
 
 

 
 
Det finns inget botemedel mot det, det finns det inte. Men man kan göra mycket för att underlätta. Av min sjukgymnast fick jag några övningar att ta till om man vill påskynda processen med att får bort de vandrande ”kristallerna”. Men övningarna är sjukt obehagliga och något man inte gör i första taget. Nej, det som hjälper är faktiskt promenader. Lugna rörelser som får balanssinnet att arbeta. Att ligga ner är ett big no no och därför blev det inte mycket sömn inatt och att åka iväg till jobbet i morse kändes som en omöjlighet.

Så,

 
jag är hemma idag. Går omkring upprätt med en värmekudde på nacken (för att värma och mjuka upp musklerna) och försöker undvika att ligga ner/sitta framför datorn/kolla på TV/läsa en bok eller något annat som anstränger huvudet. Istället går jag och plockar och städar och planerar att ta en promenad. Sedan verkar det också som att det är en lättare sväng av kristallsjukan denna gången och jag håller tummarna för att jag är bättre redan tills imorgon.