1. HÄR. 2. HÄR. 3. HÄR. 4. HÄR. 5. HÄR. 6. HÄR. 7. HÄR. 8. HÄR

Jag är på jakt efter en matta. Till vardagsrummet. En matta som liksom omfamnar både soffa och soffbord och bildar lite dämpad värme att sätta fötterna på. Men att hitta rätt matta är för mig lika svårt som att hitta en nål i en höstack och därför (trots att jag bott i lägenheten i över ett års tid) har det inte blivit av att jag köpt någon. Det är ju inte så att det finns ont om mattor att välja på, nej snarare tvärtom om jag tror det är beslutsångesten i mig som spökar lite och därför gjort att något köp inte blivit av.

Hur som.

 ovan ser ni några av dom som jag fastnat för just nu. Om det blir något köp? Ja, det återstår att se. Men det är väl på tiden nu, antar jag.

Dagens minus: Sviterna efter att ha lekt hurtbulle och cyklat till jobbet trots spöregn. Liknar mer eller mindre en dränkt katt och jeansen sitter som ett (mycket kallt) andra skinn på låren. Dagens plus: Rabatterna med löjtnantshjärta utanför min lägenhetsdörr och en ledig eftermiddag att fylla med jordgubbar och choklad.

Vad är ditt dagens plus?

Vi människor är inte gjorda för stillasittande alltså, fy tusan.

Efter jobbet idag drog jag direkt till stan för en liten dejt med Sandra. Och vi gick till Lindex som hade något BH-hittepå och fick dricka bubblande dryck och äta jordgubbar och prova BH:ar i alla möjliga former och färger. Och sedan drack vi te ur gigantiska muggar och tittade ut över en regnig stad och tog ikapp allt som hänt sen sist. En underbar eftermiddag, på alla sätt och vis, men efter en hel dag sittandes på kontoret kände jag att varenda cell i kroppen skrek efter rörelse. Det är nackdelen med ett kontorsjobb, min kropp klarar inte av så pass mycket stillasittande och idag har det varit en sådan dag där jag haft ont typ överallt.

Får ont i höftlederna som en 80:åring när jag sitter ner och höjer jag istället skrivbordet och står upp får jag efter en stund ont i knäna trots att jag har fotriktiga skor på mig. Och nacke/skuldra/axlar ska vi inte ens prata om. De flesta dagar går det bra, medan andra dagar känns det som om jag bokstavligt talar rostar sönder i kontorsstolen. Därför behöver jag rörelsen. Rörelsen som smörjer min kropp, mina muskler och mina leder med liv. Rörelsen som istället för att göra mig trött gör mig pigg och glad och oerhört energisk. Så efter kvalitetstid med fina Sandra drog jag på mig löparskorna. Och ja det regnade och nej löpning är inte alls min grej, men fy tusan så skönt det var. Och 5 kilometer kändes som 10 meter och överallt doftade det gräs och blommor och våt asfalt och de där 30-40 minuterna jag var ute gjorde att kroppen nu känns både starkare och mjukare på samma gång. Rörelsen alltså, kan inte vara utan den.

Och tusen tack för all respons till inlägget om permanentat hår! Det var precis sånt här jag ville höra, lite dos and don’ts liksom.