I fredags när jag stod på kontoret och höll på med deadlines och färgkoder ringde telefonen. Är du på jobbet? frågade rösten i telefonen och jag svarade ja. Bra, kom ner till parkeringen om 1 minut så möter jag dig där.

 

Så lite förväntansfull lämnade jag datorn för några minuter och tog trapporna ner till parkeringen. Och där var Sandra. Fina Sandra som ville säga grattis-på-födelsedagen lite i förskott och överlämna något till mig som hon visste att jag ville ha, något jag behövde.

 

Vad det var? Ett olivträd. Finaste olivträdet i en stor kruka med vita stenar och en skylt där det stod grattis på och bland bladen hängde där dessutom tre stycken små oliver som gjorde trädet fulländat. För att jag visste att det fattades dig, sa hon. Och så blev jag med olivträd på nytt och vi kramades och ännu en gång fick jag bevisat för mig vilka fantastiska vänner jag har, egentligen.

 
 

 
 

 
 

 
 

Efter en härlig (men otursam) söndag landade jag i soffan. Med ett glas sprattelvatten (Amadeus – riktigt gott!) och en räksmörgås.

 

Vissa dagar känns det liksom bara som att man är lite extra otursam. Som idag. Då hela garderoben brakade samman, jag skar mig i fingret, jag slog i tårna i tröskeln hela tiden och jag drog huvudet rakt i dörrkarmen när jag skulle vända mig om. Ja, någon gång vid 7-tiden ikväll beslutade jag mig för att inte göra något mer alls utan bara sätta mig i soffan. Jag ville inte bryta benet eller något annat dumt när jag ändå var i farten, liksom.

 
 

 
 

Så, jag avrundade en klantig, men ändå härlig, söndag med färska räkor och bubbel. Och det, ja det var ganska bra plåster på såren, trots allt.

 

Hoppas du har haft en riktigt härlig helg så gör vi oss beredda på en fantastisk vecka med påskfirande och extra ledighet. Okej? Okej.

 
 

 
 

 
 

 
 

Ur goodiebagsen från förra lördagen fyndar jag fortfarande favoriter. Plockar upp saker varje dag och doftar, klämmer och känner och utstöter ett åh eller ah och fylls av kärlek över det materiella och över omtanken kring varorna.

 

Som detta doftljus från AgnesAmelia. Finaste Elin har själv valt ut ett Voluspa med doft av friska lindblad och vattenmossa till mig, för att det passade. Liksom. Och om det passade? Jag har aldrig doftat på något bättre! Det doftar ljuuuvligt bara jag gläntar på locket och påminner om näckrosdammar och morgondagg och det där tuggummit som jag och min syster alltid köpte när vi var små. Och i finaste förpackningen placerade jag ljuset på en hedersplats i lägenheten. På de slitna hyllorna i köket. Och där står det, på glänt och påminner om barndom och natur och om omtanken från en människa till en annan.

 
 

 

 

 
 

Och idag är det tur att jag har doftljus och omtanke som fyller mig med lugn. För hela hyllsystemet i garderoben fick för sig att ramla ner tidigare idag. Sååaåja!! liksom. Så nu har jag betongdamm i hela garderoben och saker överallt och hyllor som ligger hullerombuller och blivit sneda utav raset. Ha ha, jag orkar inte.

 

Men,

 

en sak i taget. Och nu fokuserar jag på det som gör mig lugn och lycklig och glömmer hyllfanskapet för några minuter.

 
 

Doftljus – Agnesamelia (finns HÄR)

 
 

 
 

 
 

 

 
 

Vilken härlig 25:års dag jag hade igår, alltså!

 

Efter lyxfrukost och ballongblåsande och paketöppnande var det alltså dags att sätta igång med dagens lilla roadtrip. När mamma frågade mig tidigare i veckan vad jag ville hitta på under födelsedagen var Två Fröknar det första ställe jag kom att tänka på. Klart man ska besöka ett av sina favoritställen på sin födelsedag, liksom. Så vi åkte längs med havet ut till den lilla butiken kombinerat café och ägnade sedan den kommande tiden åt att klämma och känna på fina saker, säga hej till Lillemor och Evalena som äger stället och åt att fika på världens godaste ananaspaj. En fika som vi dessutom blev bjudna på av bästa Emil som hade vägarna förbi och kramades grattis-på-födelsedagen och överraskade med att viska att fikat redan var betalt, minsann. Alltså, det är vänner som Emil jag är sådär extra glad över att ha i mitt liv. Vänner så fylla av omtanke och kärlek att det är liksom svårt att förstå att det ryms i en enda kropp.

 
 

 

 

 

 

 
 

Men, vi blev bjudna på fika och jag fick födelsedagsflagga vid bordet och så satt vi där och fick påtår på kaffet och diskuterade jobb, namnsdagar och utomlandsresor medan vi hade världens bästa utsikt i form av fina föremål och havet.

 

Sedan åkte vi färja över till Lysekil och strosade kullerstensgator och shoppade och beundrade de små gränderna och vitmålade husen medan havet var grått och vinden bitande kall. Men jag klarade mig undan snön i år, det gjorde jag. Trots att det heller inte var solsken och läge för saftkalas utomhus, men så länge det inte snöar så är det liksom bra väder, i april.

 
 

 

 

 

 

 

 

 
 

Och vi avrundade besöket i Lysekil med godaste lunchen, bästa servicen och finaste miljön ute på Norra Hamnen 5. Har ni vägarna förbi Lysekil i sommar måste ni gå hit. Deras solterass är to die for!

 

Födelsedagen avslutades sedan med att krama mamma hejdå och att gå ner på stan för drinkar och ännu mer trevligt sällskap. En födelsedag att minnas och ja, att vara 25 år är nog inte så tokigt, trots allt.

 
 

Blus – Lindex

Sjal, Ester Elenora – Isacouture.com

Halsband – Soul of Maïa