Ibland undrar man vart tiden tagit vägen. Idag har varit lite av en sådan dag. Hade planerat att sticka ut och fota en sväng, jag ville få med min nya älsklingsjacka på bild samt försöka göra en rättvis beskrivning av min tänka nyårsoutfit. Men dagarna är korta såhär års, bara några timmar mellan tio och två får vi dagsljus och fotovänligt väder. Sedan kommer mörkret och jag är väl inte riktigt kompis med att fota i dåligt ljus ska jag erkänna. Ibland går det, men att just fota kläder eller personer, ja det gör jag helst i dagsljus.

Men,

snart vankas det mer lediga dagar så jag tänker att jag får ta mig ut och fota då, istället. Och medan vi väntar på det sätter jag på kaffebryggaren och låter doften av mörkrostat fylla lägenheten medan jag funderar på om jag ska ägna kvällen åt att skämma bort mig själv med väldoftande krämer och blanka nagellack eller om jag borde ta mig ner till gymmet. Hur som helst så hoppas att du har en fin söndagskväll!

Och så blev det söndag. En grå och regnig sådan- Och jag var tvungen att dubbelkolla på klockan när jag drog upp persiennerna för att försäkra mig om att jag inte hade klivit upp mitt i natten. Men nej. Vissa dagar tycks det omöjligt för ljuset att tränga in i bostäderna, som om solen själv bestämd sig för att ta lite julledighet och komma tillbaka med nya tag efter årsskiftet.

Så jag tänder ljus,
 
massvis med ljus som doftar allt från äpple, christmas cookies och solmogna fikon. Och så äter jag färska bär och dricker glas efter glas med uppfiskande juice. Och så tänker jag tillbaka på gårdagen. Vilken kväll jag hade, alltså. Med god mat, julkaffe, rökig whisky och de bästa vännerna man kan tänka sig. Vänner som det känns självklart att lägga armen om lite då och då, vänner som kan bearbeta alla ämnen, allt från sorg och obeslutsamhet till galna drömmar och tillbakablickar på sådant som gör att magen viker sig av skratt. Mina favoriter. Bättre ord finns nog inte och de är dessa människor som fyller mitt liv med solsken varje dag, även fast himlen är grå.

Frukostskål – PB Home

En arbetsdag gick över ganska snabbt och jag vaknade återigen av ljuset som fyllde lägenheten istället för klockans ilskna alarm. Så, efter frukost bestående av fil och färska blåbär och en timmes uppackande och åh:ande och oj:ande över all fina julklappar jag fått är jag nu redo. Med vässade armbågar att ta mig ut till vårt köpcentrum och trängas med halva stans befolkning. Tror visserligen att de flesta godbitar redan är slut, men det kan ändå vara värt att spana in mellandagsrean en stund och kanske göra ett fynd eller två.

Så, med blåbär i magen och siktet inställt på fynd ger jag mig nu ut och passar på att önska dig en fin lördag.

Ni vet hur det är, vissa dagar känns det liksom som om man vaknat på fel sida. Så var det för mig idag. Det var väl egentligen inget stort som hände, det är det sällan. Men det var småsaker idag som gjorde att jag helst av allt bara ville åka hem och dra täcket över huvudet och vänta på morgondagen, istället.

Men jag vägrar liksom att slås ner av sådant. För det är bara tankar i vårt huvud och inget annat och jag tror stenhårt på att vi bestämmer vår egen lycka.

Så

istället för att åka hem efter 9 timmar på kontoret tog jag mig till gymmet. Omvandlade uppgivenhet till jävlaranamma och brände av övning efter övning tills armarna skakade av utmattning och träningslinnet blivit fuktigt och satt klistrat mot ryggen. Där vände det, min dag. Oftast är det så med träning för mig. Oavsett hur jag mår så blir dagen alltid bättre så fort jag fått röra på mig. Det är kroppens sätt att kanalisera känslorna och bästa medicinen för mig, mot precis allt.

Sen, sen åkte jag hem. Hem till en doftljusdoftande lägenhet och en öppnad flaska Masi. Och jag testade för första gången pizza-läget på min ugn. Har ni något sådant? Det var en utav många anledningar till att jag köpte just denna ugn i början på februari, men som jag ändå inte kommit mig för att testa, förrän nu. Och vilken skillnad, sen. På 20 minuter hade jag en pizza serverad hemma i mitt kök som lika gärna kunde ha intagits på en piazza i centralaste rom.

Så ja, det är vad jag gör ikväll. Omvandlar en skitdag till bästa kvällen och äter oansenliga mängder pizza med riven pecorino och olivolja.
 Kunde ju haft det sämre, helt klart.