Och så var det det där med kosten.

Ja, det här är väl någon slags fortsättning på det här inlägget (länk). (Vilken härlig respons jag fick där förresten ♥) För pratar man hälsa och inte nämner kosten, ja då säger man liksom bara A och inte B.

Med det sagt, om det finns lika många åsikter som det finns människor på jorden när det gäller träning så finns det nog femdubbelt så många åsikter om kost. H.e.r.r.e.g.u.d  vilket omdiskuterat ämne. Överallt hittar vi råd och rön om vad vi ska äta, när vi ska äta, hur vi ska äta, vad vi inte ska äta och så vidare. Listan kan göras oändlig.

Och kosten, ja den om något är minst sagt anpassat för individen, så när jag skriver detta talar jag inte för alla, jag berättar inte någon sanning eller exakt vetenskap. Jag försöker bara förklara min inställning till något av det bästa jag vet. Mat.

Jag vet inte när det började, mitt brinnande intresse för kost. Jag antar att det vuxit fram genom åren och att den utbildning jag gick till Hälsocoach verkligen hjälpte mig på vägen. För som liten, ja då kan jag medge att kostvanorna inte var på topp, direkt.

Hemma och som liten var det klassisk 90-tals mat som gällde. Mat utan fibrer, micromat eller något annat som gick snabbt. Tekakor med smör och ost tillsammans med ett glas O’boy till frukost, hemgjorda pommes frites och bea till middag. Och så Gorby’s piroger och färdig chokladpudding till mellanmål varje dag efter skolan. Ja, kanske inte den mest näringsrika kost jag kan tänka mig, men vi visste inte bättre. Då.

Men med tiden ändrades kostvanorna. Tekakorna byttes ut mot grövre bröd, lite grönsaker adderades till måltiderna och det drogs ner på både läsk och godis. Att jag sedan läste till Hälsocoach och hade en hel kurs ägnad åt kost och näringslära var nog det som verkligen gjorde att jag började intressera mig för vad jag stoppar i mig, egentligen. För är det något jag verkligen tittar på när det kommer till kost så är det näringsvärdet. Kalorier? Bryr jag mig inte om. Att räkna kalorier har aldrig varit min grej och kommer aldrig någonsin att bli. Men näringsinnehåll, ja det är en annan femma. Precis som vid träningen så äter jag inte för att bli modellsnygg eller kunna tävla i en fitnesstävling, nej jag äter för att jag ska må bra. För att jag ska ha en fungerande kropp och hjärna som gör att jag orkar med, att jag håller mig frisk, pigg och glad. Och det hjälper maten mig med. Varje dag.

När vi pratar om kost är det framför allt en sak vi bör tänka på, nämligen att det är individanpassat. Vad som fungerar för mig behöver inte fungera för min kollega, partner eller min syster. Därför tycker jag att det är så farligt med alla löpsedlar som säger ”Så gick jag ner 10 kg med LCHF” eller ”Bli strandsnygg med 5:2 dieten”. För det drar alla över en kam. Och det fungerar aldrig. Utan (den långa) sanningen är att vi måste testa oss fram, varenda en av oss. Testa att göra små justeringar i din kosthållning. Lägg till mer fibrer. Öka på frukt- och grönsaksintaget. Dra ner på sockret. Byt till låglaktos istället för vanliga mejeriprodukter. Undvik rött kött. Ät veganiskt. Ät på fasta tider. Ät större portioner. Ät mindre portioner. Ja, listan kan göras lång och det är först efter några veckor vi märker skillnad. Vad vi strävar mot? Att bli piggare, gladare, starkare och friskare.

Och hey, ni ska veta att jag testat en rad olika förändringar och det tog mig kanske 1-2 år innan jag hittade precis det som jag mår bäst av. Men det var små förändringar, jag började aldrig med någon diet eller hade förbud vad gäller kosten. Men det är upp till var och en, något som jag däremot tycker man absolut ska undvika är sk. lågkaloridieter. Dieter där man svälter sig själv genom att äta ohyggligt lite mat eller ersätta mat med bars/pulver/soppor. Det är rent vansinne och jag blir ursinnig när jag hör någon person berätta att han/hon har börjat med något sådant. Det är aldrig hållbart i längden och det förstör kroppen mer än vad det gör nytta.

Avslutningsvis vet jag att jag kommer få frågor kring hur jag äter. Och som sagt, vad som gör mig pigg, glad, stark och frisk behöver nödvändigtvis inte fungera för någon av er, men jag väljer ändå att dra det lite kort.

Det som fungerar för mig. Ja, det är en varierad kost. En kost där jag äter väldigt mycket frukt och grönsaker, där jag låter bulgur/qinoa/matvete stå för kolhydrater och fibrer, där jag äter kött, fisk, kyckling och allt från djurriket, där jag äter väldigt mycket mejeriprodukter men däremot inte överdrivet mycket grädde/smör. En kost där jag undviker lightprodukter och bara äter så ren, oprocessad mat som möjligt, en kost med olivolja och kryddor och bär. Varierat, icke kemiskt framställt och rent.

Viktigt är också att berätta att jag äter mycket och allt. Folk i min omgivning blir ALLTID förvånade hur mycket jag äter. Stora portioner, 5-6 måltider/dag och så vidare. Men jag behöver det och det är det enda som fungerar för mig. Jag har heller aldrig några förbud i min kost utan äter det jag är sugen på (som oftast är något av ovanstående). Men jag älskar all mat, så att undanhålla något vore bara idiotiskt, däremot kanske jag till exempel inte käkar så mycket pasta. Men jag säger absolut inte att pasta är fel (hey, kolla på Italienarna som äter pasta till varje måltid och ändå ser ut som streck och har en medellivslängd som faktiskt är högre än oss Svenskar), men pasta fungerar inte varje måltid för mig. Någon gång ibland, självklart. Men inte jämt för det gör mig däst och uppsvälld. För mycket grädde i maten gör mig bara illamående och så vidare och så vidare.

Att hitta något som passar mig, ja det är nyckeln till ett fungerande liv. Inte att följa det som står på löpsedlarna.

För mig är mat något verkligen berikar mitt liv. Och jag känner samma kärlek för en tallrik soppa på linser och morötter som jag gör för nybakta kanelbullar. Allt är kärlek och jag njuter av mat/fika till 210%. Jag förstår inte varför ska vi ha en så komplicerad inställning till kost när föda är det mest självklara här i livet.

Ja, återigen ett långt inlägg och kanske även detta lite osammanhängande. Men hade jag fått fria tyglad hade ni fortfarande suttit här imorgon och läst. Så jag försökte hålla det kort. Försökte förmedla ytterligare en passion i livet och om ni har frågor eller funderingar så får ni gärna skriva en kommentar här under.