Som väntat var jag inte direkt ensam om att vilja spana in mellandagsrean. Jösses vad mycket folk det var, och jag blev svettig vid hårfästet och fick smått ångest över att stå tjugo minuter i provrumskön och trängas med folk till höger och vänster som rev i stängerna med kläder som om deras liv hängde på det. Mellandagsrea, alltså. Men har man bara lite is i magen går det att göra otroliga fynd. Själv fick jag med mig både en jacka, en halsduk och lite tingeltangel hem. Men ja, jag föredrar nog att rea-fynda på webben. Då slipper man både trängseln, harhjärta och kokande fötter för att man snörat på sig de varmaste kängorna i ett köpcentrum fyllt till bredden av reasugna människor.
Efteråt svalkade jag mig med en långpromenad i snålblåst och vad som kan ha varit de första solstrålarna jag sett på över två veckor.
Hemma sen, ja där väntade fotoböckerna på hög och jag satte på kaffe och tog med mig en skål apelsiner in till soffan och ägnade nästan två timmar åt att få koncentrera mig och tänka på sådant jag tycker om men som man aldrig blir fullärd på. Foto. Att se de små saker i vardagen och bli betagen av hur fantastiskt livet är. Att sedan få förmedla detta till andra genom linsen, ja bättre njutning går nog tamigtusan inte att få och om jag fick förfrågan om att jobba med foto på heltid, ja då skulle jag få nypa mig i armen varje morgon.
Men nu, nu är kaffet uppdruckit och skolböckerna har jag slagit igen för dagen. Ikväll väntar en kväll tillsammans med saknade vänner. Och tillsammans ska vi stå i ett trångt kök och dricka rödvin medan vi lagar mat och pratar om allt som hänt sen senast. Om skidutbildningar och julklappar och om hur otroligt fort tiden går och om det snart gångna året. Finaste vännerna, jag är inget utan dem.
Doftljus – Reunion Home
Bulldog i trä – Julklapp
Ljusslinga med pappstjärnor – Clas Ohlson
Serveringsvagn – Auktionsfynd
majoriteten av bilderna på min blogg tar jag själv men ibland tar jag hjälp av min sambo, som arbetar som fotograf. Och trots att jag tycker att jag är ganska bra är det milsvid skillnad mellan oss. han är så himla bra. jag tycker så mycket om att du också är fotointresserad. Man märker det i världen att intresset för foto ökar. verkligen roligt! kram på dig
Åh vilken lyx att ha en fotointresserad (och till och med professionellt kunnig) sambo! Håller med dig om att intresset ökar bland allmänheten och det är verkligen roligt! Kram