Tanzania part#4 – Ngorongoro Crater.

Och så fick vi se noshörningar.

Sista dagen på vår safari och på schemat stod Ngorongoro kratern. Denna morgon gick vi upp tidigt. Efter en natt med ytlig sömn och öron som ständigt var på helspänn och registrerade både kända och okända läten. Och jag vaknade mitt i natten av ljudet av gräs som slets loss och ett ivrigt smaskande. Anna, hör du viskade mamma. Ja, jag hör svarade jag och så lämnade vi sängarna. Lämnade sängarna och lade oss på mage vid ingången till tältet. Och försiktigt, försiktigt drog vi upp dragkedjan. Min puls i det läget, alltså. Ha ha. Men utanför tältet möttes vi bara av ett oändligt mörker, men känslan av att djuren inte vad längre bort än runt tältväggen, alltså. Magisk.

Hur som, vi gick upp tidigt och började färden medan vi beundrade ett Serengeti i soluppgång. Och efter någon timmes körning kom vi fram till den jättelika kratern och efter en stunds bilåkande längs toppen på den började vi ta oss ner. Serengeti bjöd verkligen på mer än vi någonsin kunnat hoppas på, men det var ett djur vi hade kvar på vår lista. Ett djur av The Big Five. Noshörningen.

I den jättelika kratern skulle det finnas 26 st noshörningar. 26 st och de skulle vara mycket svåra att se. Inte på grund av sin storlek, nej de är stora, men på grund av dess skygghet. Men vi? Ja, vi fick se 5(!) stycken. Alltså, vilka magnifika djur. Att se dem vandra över marken två och två, bredvid både elefanter och lejon gjorde att vi stannade bilen och stod stilla i nästan en timme. Ja, till och med vår guide var förvånad över att se dem så han rotade fram sin gamla kamera och knäppte av några bilder, han också.

Och så kunde vi pricka av även noshörning på vår lista och lyckan var fulländad.

Men visst fanns det mycket mer att se i Ngorongoro än bara noshörningar. Javisst. Vi såg bufflar, elefanter, lejon, flodhästar, vårtsvin, gnuer, zebror, flamingos, elands, gaseller och en rad olika fåglar. Och efter vi hade intagit vår lunchbox på en kulle med utsikt över elefanterna fick vår guide ett meddelande på komradion. Och han packade raskt ihop lunchen och sa med ivrig röst Buckle up, ’cuz I have to drive as if the car was stolen. Det visade sig att 4 lejonhonor var på jakt och vi bokstavligen studsade fram längs de dammiga vägarna och kom precis i tid tills de hade fält en baby buffel. Och vilken upplevelse! My god. Kretsloppet i naturen är så himla fantastiskt och att få ta del av jakten och se 4 lejoninnor ivrigt slafsa i sig en buffel var så otrolig att jag inte kunde sluta stirra. Inte ens när ett utav lejonen drog ur ändtarmen ur baken på buffeln och satte tänderna i den så bajset fullkomligen bara sprutade. Ja, inget för den finkänslige, kanske. Men fantastiskt att se.

Ja, kalasandet på buffeln blev en perfekt avslutning på vår safari och det var 5 trötta, men oerhört lyckliga turister som den kvällen satt uppkrupna i sängarna och sammanfattade dagarna.

Några timmars vila och sömn senare var det sedan dags för oss att ge oss iväg. Till den lilla (med betoning på lilla) flygplatsen och till det ännu mindre planet som skulle ta oss till Zanzibar. Ha ha, att jag inte dog, alltså. Men mer om det nästa gång.

(förresten, jag vet att ni är många som har frågor kring resan – och svaren kommer. jag lovar)