Tisdag.

Igår efter jobbet var det måndagsmiddag kombinerat födelsedagsmiddag (grattis världens bästa Emil på födelsedagen!) med mina favoriter och vi åt sommarmat och gino ute på en solvarm balkong och förundrades över ljuset och smidde planer till sommaren. Ikväll? Ikväll är jag ensam. Vandrar runt i lägenheten och plockar och fixat och blickar då och då ut över röran på balkongen som innehåller material som får magen att bli alldeles fjärilsfladdrig och hissnande på samma gång. Ena sidan innehåller röran som får magen att dansa polka och jitterbugg samtidigt och den andra halvan innehåller lugnet själv i form av beachhouselakan och tindrande ljusslingor. Kombinationen, det är den bästa.

Idag bytte de förresten dörrar till lägenheten. De vi hade innan var lika tjocka som kartong ungefär och allt, jag menar verkligen allt hördes genom dörrarna. Men nu, ungefär 6 månader efter beslutet om byte togs var det alltså dags att få dem omplacerade. Och jag visste ju att hantverkarna skulle komma någon dag denna vecka. Men jag visste inte när och hade därför gett tillstånd för dem att använda huvudnyckel.

Så,

i morse när jag satt (iförd endast trosor) i soffan och slevade i mig havregrynsgröt och såg på nyhetsmorgon plingade det på dörren. Jag fattade noll och var väl inte direkt snabb på att gå och kika vem det var. Då hörde jag hur det började rasslas med nycklar utanför och någon satte nyckel i låste. Ha ha DÅ blev det minsann fart på mig. Jag haffade närmsta filt och vrålade jag är hemma, jag är hemma och lagom till hantverkarna fick upp dörren hade jag skyndat in i badrummet och lyckats vira filten runt mig.

 
 
Men nu är alltså de gamla kartongliknande dörrarna utbytta mot nya säkerhetsdörrar som får min lilla etta att verka som ett Franz Jäger kassaskåp i människomodell och ja, då gjorde det inte så mycket att det blev en något hektiskt morgon.