Salzburger Almenweg.

Herregud vad bilder jag har från resan, alltså. Så himla mycket vackra miljöer och med två kameror och två mobiltelefoner med oss på varje tur blev det en del foton, om vi säger så.

Jag tänkte att jag skulle visa en hel del bilder för er, vet att många av er är nyfikna på vår resa. Min plan är att visa lite olika etapper/turer som vi vandrade och sedan så småningom även göra en liten guide. Vad tror ni om det? Jag tror det blir hur bra som helst.

Den första vandringen som vi hade planerat i Österrike var att avverka 4-5 etapper på SALZBURGER ALMENWEG. Salzburger almenweg är en 350km lång vandringsslinga som, om man går hela, tar totalt 18 dagar att genomföra. Men det går bra att ”hoppa på” och ”hoppa av” etappen lite vart man vill. Så vi hade siktat in oss på att avverka etapp 1-4 och beräknade ca 3 dagars vandring för detta. Dessvärre var vi lite tidigt ute på säsongen och därför var boendemöjligheten lite svår (De flesta hotell/hyttor öppnar först i mitten av juni). Så av denna anledning gick vi bara etapp 1-2 och även om jag gärna gått längre på Salzburger Almenweg var dessa två etapper riktigt härliga och vi var nöjda med dessa. Ska vi ta en närmare titt? Jag tycker det.

Dag 1.
Efter att ha stigit upp tidigt i Nürnberg körde vi de 3 timmarna ner mot ”starten” av Salzburer Almenweg som låg i den lilla staden Pfarrwerfen. Där parkerade vi bilen och packade ryggsäckarna för 2-3 dagars vandring. Den första etappen är egentligen en enda lång uppförsbacke. Totalt ska du utföra 1250 höjdmeter på de dryga 11km som första etappen är och även om en sådan stigning kan suga rejält i benen var vi nog övertända första dagen och studsade upp för de Sound-of-Music-liknande kullarna. Denna etapp är otroligt vacker att gå. På den låga höjden från start till toppen på 1695 m.ö.h vandrar man på vackra ängar, i tät skog och bland steniga klippor. Miljön är såväl växlande som häpnadsväckande vacker och vi fick nypa oss i armen både en och två gånger under denna dag. Och liksom många andra dagar på vår resa vandrade vi helt ensamma i naturen (fördel med långsäsong!) och vi drack iskallt vatten ur rinnande bäckar, diskuterade blomsterarter och smörjde armarna i den stekheta solen. Och när vårt inplacerande boende dessvärre var fullbokat fick vår första dag en positiv, oväntat vändning. Efter att frenetiskt ha letat boendemöjligheter (nackdel med lågsäsong – mycket stängt) fick vi tipset om en liten alphydda på högsta höjden som skulle ha öppet och som vi var varmt välkomna till. Så vi promenerade ytterligare i 1,5 timme och gjorde 400 meter i höjdstigning innan vi kom fram till charmiga Mitterfeldalm. Denna lilla hytta drivs av ett Österrikiskt par som inte kan någon engelska men som skrattade hjärtligt och välkomnade oss med öppna armar. Och vi hade knappt hunnit innanför dörrarna förrän varsin öl stod på bordet och mannen i huset dängde fram en meny på tyska och undrade glatt vad vi ville äta. Haha älskar sådant. När språk inte blir en barriär utan man känner sig välkommen oavsett. Och med lite hjälp från en tysk gäst som kunde lite tyska lyckades vi beställa in en soppa som inte såg så mycket ut för världen men som var fantastisk!

Och det var med lyckligt hjärta och trötta ben som vi sedan kröp ner i våra sovsäckar i en alphydda på 1695 meters höjd.

Dag 2.
Den andra dagen vaknade vi tidigt och Fredrik studsade upp för att fånga soluppgången (som var sedan länge förbi, trots att klockan bara visade 05.20). Och efter frukost i morgonsol och kaffe med finaste utsikten tackade vi värdparet för gästfriheten och vandrade vidare till etapp 2 på Salzburger Almenweg. Denna etapp var betydligt mer flack än första etappen och här mötte vi några lokalbor som var ute och lördagsmotionerade. Och på denna tur såg vi majestätiska vattenfall, klappade på fjällkor och beundrade naturen på hög höjd. Otroligt vackert! Innan vi kom ända fram till slutet på etapp 2 avslutade vi med en iskall öl på en utav de mysiga serveringarna som finns längs vägen.

När vi sedan vandrade ner mot bilvägen och skulle ta en buss tillbaka till startpunkten insåg vi att bussarna bara gick var 3:e timme och att det var 2 timmar och 50 minuter till nästa avgång. För otåliga för att vänta stoppade vi ett ungt par i bil och frågade om lift. Och de var det härligaste paret man kunde tänka sig. Anna, Stefan och lille Leopold som hade varit i Sverige på besök och gillade att cykla platta landsvägar i Danmark. Tänk vad härliga människor man möter på resor, alltså! Och efter lift, en spontan taxitur och en kort sträcka med tåg kom vi fram till startpunkten och det hade hunnit bli sen eftermiddag när vi hoppade in i bilen och körde mot Gasteinerdalen där vi skulle komma att spendera 4 nätter och ha det cirka hur bra som helst.