Och så var det torsdag kväll och jag ligger i sedvanlig ordning som en degklump i soffan med trötta muskler och ett lyckligt hjärta efter mina dubbelpass på gymmet. Och så dricker jag rabarbersmakande te och planerar helgen medan jag redigerar bilder och håller tummarna för en solig, kommande helg.

 
 

 

 
 

På tal om bilder (och annat). Ibland blir jag så trött på mig själv när jag tror att jag väljer den enkla vägen, men då det istället blir hmm… lite mer komplicerat.

 

Som idag då jag tog dessa bilder.

 

Jag stod utanför mitt lägenhetshus med stativ och kamera och den där lilla fjärrkontrollen i högsta hugg när det kommer en bil rullandes. Jag avbryter fotandet för ett tag och tar istället upp kameran för att titta igenom de bilder jag nyss tagit. Det är ett pizzabud som kommer. Och han hälsar glatt och kilar sedan in i lägenheten bakom mig för att leverera något som verkar vara dagens lunch. Jag står kvar och grejar med kameran och när killen sedan kommer tillbaka slänger han ett öga på kameran och frågar Är du mäklare? Och eftersom jag i detta läge är ganska stressad över att jag snart måste åka iväg till gymmet och inte orkar förklara för pizzabudet vad en bloggare är och vad begreppet ”dagens outfit” innebär svarar jag snabbt Ja.

 
 

Och ja,

 

det är liksom sådana här misstag jag gör alltför ofta. För killen stannar upp. Tittar på mig, tittar på kameran och frågar sedan Är det det vita huset som är till salu? och eftersom jag liksom redan är indragen i något jag vill ur snabbt svarar jag Nej, ett lite längre ner på gatan, nu tar jag bara lite miljöbilder. Och killen som helt plötsligt inte alls har bråttom börjar fråga vad husen i detta område ligger på för pris? och om det är bra tider för att sälja nu? och så vidare. Som ni förstår befann jag mig nu i en situation som fick det att krypa i hela kroppen på mig och fick mig att bara vilja skratta rakt ut. Skratta åt min dumhet, liksom. Hade jag bara svarat Nej, jag fotar åt min blogg hade nog killen:

 

1. Bara sagt jaha, vad trevligt och sedan satt sig i bilen och åkt.

2. Blivit nyfiken och frågat vad en blogg är för något (en fråga som jag faktiskt hade kunnat svara på)

 

Men nej. Jag väljer vad jag tror är den enkla vägen men som i 9 fall av 10 visar sig vara betydligt snårigare än sanningen. Så ja, uttrycket att ärlighet varar längst – det är jag ett levande bevis på.

 
 

 

 

 

 

 
 

Men. Jag har i alla fall skapat ett minne för denna dag. 1:a maj och dagen som förutom en konversation om mäkleri med pizzabudet även innehållit cappuccino med fina Anna på Blomsterkroken, dubbelpass på gymmet och projekt balkong påbörjat.

 
 

Tröja – Chillnorway (färgen Sand)

Byxor & Skor – Lindex

Solbrillor – Köpta i London

Stelt armband i borstat stål – Kyssjohanna (HÄR)

Armband med guldfjäder – Stylelevel (HÄR)

Armband med blåvita pärlor – Puss.se