Tidigare idag vandrade vi på berget med underställ, ryggsäckar och skor lämpade för snö. Så himla mysigt!

 

Men mer om det senare, för nu ska jag sätta mig i bilen och köra tillbaka mot västkusten. En helg alltså, den går så väldans fort.

 
 

 
 

 
 

 

 
 

Igår åt vi semlor, mjuka, fluffiga hembakta semlor som mamma bakat på förmiddagen innan vi kom hem till henne. Och det är så förbaskat gott alltså, semlor. Då jag är allergisk mot såväl nötter som mandel fyllde vi semlorna med lättvispad grädde och strössel. Ja, ni läste rätt. Vaniljkräm i all ära men strössel alltså, ett gammalt barndomsknep som fortfarande är barnsligt gott.

 

Och vi hade besök av moster när vi fikade och i timmar satt vi och drack kaffe och avhandlade saker som hänt i byn sedan sist, berättade om knäppa minnen från charterresor och vitpermanentat, krulligt hår. Samtalen över fika alltså, bästa.

 
 

 

 

 
 

Och idag? Idag klär vi på oss underställen och gör oss redo för en långpromenad i skogen med fötterna i raggsockor och kaffe i termos.

 
 

 
 

 
 

 

 

 

 

 

 
 

Alla Hjärtans Dag och vi startade dagen med långfrukost och promenad i ett förföriskt vackert landskap. Dimma alltså, ibland finns det inget vackrare.

 

Nu? Dags att åka in till stan för att spana in utbudet och sedan bär det av hem till mamma för semlor och nybryggt kaffe.

 
 

 
 

 
 

 
 

Vilken fantastisk fredagskväll det varit. Efter roadtrip längs med slingriga vägar och med kaffe i take-away-mugg och podcast i hörlurarna kom jag fram till Skaraborgs slätter. Och jag började med att hämta upp syrran till jobbet innan vi drog till Falköping för att möta upp pappa & Co. Och vi började kvällen med några härliga timmar på bowlingbanan.

 

Att bowla alltså. Sjukt underskattad. För egen del var det ett par år sedan jag senast stod på de polerande golven och höll i de neonfärgade kloten. Men jag har fina minnen av bowling. Då pappa spelat och tävlat i många år fanns jag och min syster ofta med på hans träningar som barn. Och vi åt syrliga klubbor vi fått från cafeterian medan vi hade fötterna i röd-vit-blåa skor och hejade på pappa medan han spelade och pratade med alla andra i gänget. Och när de hade paus fick vi gå ned på banorna, och de silvriga kolvarna åkte fram och lades i rännorna medan vi rullade ut kloten och då och då lyckades få ner några käglor.

 
 

 

 

 

Och ikväll? Ikväll behövde vi inga silvriga kolvar utan lyckades för det mesta hålla kloten på banan medan tävlingsnerverna spändes och den ständiga jakten efter pappas ledningspoäng upptogs. Och det var SÅ roligt. Att umgås över någon aktivitet kan vara bland det bästa som finns. Nerver, hejarop, pepp, skratt och gemenskap. Det är så fruktansvärt fint. Och att i röd-vit-blåa skor stå tillsammans och göra high-five så fort någon slår en strike och lyssna på 90-tals musik och dricka läsk ut flaskor var den bästa inledningen på en ledig helg jag kunde tänka mig.

 

Jag vann ju inte. Givetvis. Spelar man mot pappa (i bowling eller minigolf) så är en första plats bara att drömma om. Men jag kom i alla fall inte sist (he he) och efteråt firade vi med mat på restaurang och prat om kvällen, gamla minnen och konstiga matupplevelser. En förbaskat fin fredag och nu är vi hemma i sofforna hos pappa. Och lillebror är sockerrusig och ligger i en av sofforna tillsammans med min syster och ritar figurer i sofftyget genom att dra det ”mothårs” eller ”medhårs”. Och hans bubblande skratt över att han ritat en fisk med lite för stora ögon får mig att förundras över barns fantasi och tycka att vi vuxna borde lära mer av barn, inte tvärtom.

 
 

 

 
 

Men ja. Fredag, bowling och familjetid. Precis vad jag behövde ♥

 
 

 
 

 
 

 
 

En ledig fredag, alltså. Bästa beslutet jag tagit på länge och SÅ välbehövligt. I morse ställde jag ingen klocka utan tänkte att kroppen behövde vila efter det jobb-marathon jag varit med om under januari/februari. Och nog behövde jag sova, alltid. När jag slog upp mina ögon visade klockan på 11.14 och jag kan ärligt talat inte minnas när jag sov så länge senast.

 
 

Så,

 

nu är jag utvilad, nyduschad och håller på att packa väskan. Om en liten stund tar jag bilen hem till Skaraborgs vidöppna slätter. Där väntar en helg med familjen och först ut står en kväll tillsammans med syster och pappa och vi ska ta ikapp det senaste, spela bowling och äta god mat.

 
 

En ledig helg alltså. Kunde inte komma mer lägligt.