Jane Kønig Jewelry

Okategoriserade

 
 

I samarbete med Jane Kønig Jewelry.

Jane K 001

Jane K 005

Jane K 003

Jane K 004

Jane K 002

 
 

Som en liten skön avkoppling varje kväll kollar jag på senaste avsnittet av Jon Olssons VLOG på youtube. Det är 10 minuter av avkoppling för mig där jag samtidigt inspireras av resandet, kamerautrustningen (sjukt sugen på att köpa en drönare) och även Jon’s vackra flickvän Janni’s klädstil. Hon bär oftast otroligt vackra kreationer både gällande kläder, skor och accessoarer. Hon har bland annat ett halsband med en namnbricka på som jag redan vid första anblicken fastnade för. En enkel halskedja med en symbol över något som betyder mycket för en – det är enligt mig bland det finaste man kan bära. Därför blev jag så glad när jag fann dessa Love Tag-smycken hos Jane Kønig Jewelry.

Jane Kønig Jewelry gör otroligt många vackra smycken och detta märke har jag snubblat över många gånger i mitt jobb som chefredaktör för Bröllopsmagasinet. Och just Love Tag-serien är fantastiskt vacker!

 

Jag valde att printa bokstaven A både till ett hänge runt halsen och på ett armband. Bokstaven A står naturligtvis för Anna och jag tror att den kärleken är den viktigaste här i världen: kärleken till sig själv. För mår man bra, har accepterat alla sina egenheter och är tillfreds med vem man är så kan man också ge så himla mycket kärlek utåt. Och jag älskar verkligen mig själv. Jag vet, det kan låta egoistiskt. Men det är precis tvärtom. Jag tycker att vi alla borde älska oss själva (insidan som utsidan) ännu mer. Genom kärleken till oss själva kan vi även ge till andra och det är det som är så himla fint med livet.

 
 
signatur
 
 

På semester i Norge #5 – Trollstigen (del 2)

Norge

 
 

IMG_20160711_185143

 

Och så har det blivit dags att berätta om den andra dagen vi spenderade vid Trollstigen.

Efter att vi vaknat tidigt i tältet och sedvanligt ätit havregrynsgröt och två kokta ägg tillagat på triangelköket packade vi ihop tältet för dagen. Sedan åkte vi serpentinvägarna uppför Trollstigen återigen och hamnade på Trollstigplatået. Dagen innan hade vi kollat upp en rutt som vi skulle vandra (ett tips till er som ska till området; på romsdal.com finns beskrivning av massvis av turer i olika svårhetsgrad). Den turen vi hade bestämt oss för hette Stabbeskaret och var en vandring på drygt 1 mil med över 700 meters stigning.

 

DSC_5081

DSC_5083

DSC_5089

DSC_5095

DSC_5097

IMG_20160710_110700

 

Tidigt på morgonen när vi började vandringen låg det en tjock dimma över hela dalen, man såg inte mer än 3-4 meter framför sig och det var en häftig upplevelse att bergsvandra i ”blindo”. Det dröjde dock inte länge förrän vi hade kommit upp på en bra höjd och där luften var klar och himlen blåaste blått. Så otroligt vackert. Här fyllde vi på vattenflaskorna i vattendragen och tog av oss tröjorna för att kyla ner oss något. Sedan fortsatte turen uppåt.

Och ja, jag anser mig själv vara ganska vältränad. Jag klarar liksom det mesta i träningsväg och ser det bara som en kul utmaning. Men den här typen av stigning alltså, jösses vilken chock kroppen fick! När vi vandrat i drygt 2 timmar konstant uppför var det bokstavligt talat som om jag gick in i väggen. Jag blev matt, yr, sömnig och kunde knappt gå en meter till. Det är i dessa lägen jag är tacksam över att ha en friluftskille som är van vid aktiviteter som dessa. Han såg till att jag fick snabb energi (vatten och russin) och sedan hjälpte han mig genom att bära min ryggsäck resten av vandringen. Så himla, himla bra. Efter att vi suttit ned ett tag och jag fått samla krafter fortsatte vi sedan turen.

Och ju högre upp vi kom desto kargare blev landskapet och det dröjde inte länge förrän vi pulsade fram i snö omgivna av små sjöar med turkost vatten. Sagolikt vackert.

Efter drygt 3 timmars vandring nådde vi sedan toppen och slutet på vandringen och det som mötte oss där var värt allt slit i världen, för alltså WOW!

 

DSC_5110

DSC_5102

DSC_5104

DSC_5117

IMG_20160710_160251

DSC_5126

DSC_5121

DSC_5127

 

Högst upp stod vi vid kanten av Trollväggen och hade ett lodrätt stup framför oss på nästan 1500 meter. Vi såg ner över hela Romsdalen och det var så vackert att det, på riktigt, gjorde ont. Vi spenderade sedan en stund uppe på toppen med att ta selfies; äta lunch bestående av makrillfilé i tomatsås, knäckebröd och morötter och att krypa så nära kanten vi vågade utan att få total svindel. En så himla mäktig upplevelse och definitivt bland det bästa på hela resan!

Vandringen tillbaka till Trollstigplatået gick sedan både lättare och snabbare (kändes dock i knäna efter ett tag att konstant gå ned för klippblock och hårt underlag) och när vi kom ända i mål så firade vi genom att göra high-five och dela på en mjukglass. Perfektion.

 

Så ja, vandringen var tuff (om man som jag är nybörjare) men definitivt värd att göra. Så besöker du Trollstigen, ta chansen att få en utsikt du aldrig glömmer ♥

 
 

signatur

 
 

Det där med golf…

Okategoriserade

 
 
golf 001


 
 

Idag efter avslutad kontorstid hade jag ett oplanerat utrymme i kalendern. Så jag och Fredrik funderade på vad vi skulle kunna hitta på och efter en liten stund kom vi fram till att vi skulle åka ut till golfbanan och slå några bollar på rangen. Fredrik har ju spelat golf för några år sedan och även den senaste veckan slagit lite bollar. Jag? Jag har aldrig spelat golf och hamnar alltid sist när jag spelar minigolf (oberoende av spelsällskap).

Men vi åkte alltså ut till rangen och solen sken och vi löste ut ett gäng bollar och gjorde oss redo för att slå.

 

Och hmm… man kan väl säga att jag är ganska mycket av en tävlingsmänniska och är jag inte bra på något från start blir jag ganska (läs: mycket) frustrerad. De första slagen gick inte särskilt bra, vilket i och för sig är förståeligt då jag aldrig spelat golf. Men herregud så arg jag blev, hahaha. Dessutom så tyckte killen 2 meter bort att jag slog som en riktig kratta och skulle minsann visa mig hur man gjorde. Hans avsikter var säkert goda och han ville nog bara hjälpa till – men den sociala biten på denna killen var kanske inte den bästa och istället för att ge konstruktiv kritik sågade han mig mer eller mindre totalt. Men jag lyssnade och försökte ta mig till så mycket kunskap som möjligt.

 

Och ja, det hjälpte nog. För de sista bollarna fick jag bra höjd på och jag kände mig faktiskt riktigt nöjd när vi åkte därifrån. Så golf kommer det säkert bli mer av – för får jag bara in slagen och slipper den största frustrationen tror jag det är riktigt, riktigt roligt.

 
 
signatur
 
 

Militär Träning #1.

Träning & Hälsa

 
 
Military 001

Military 002

 
 

Ikväll var det alltså dags för Militär Träning – första passet. Och efter en rätt slitsam helg, en eftermiddag på kontoret och ett TRX-pass på gymmet måste jag erkänna att jag inte var 200% taggad på att köra Militär Träning. Jag ville mest bara krypa ner i soffan och inte röra mig eller tänka på något. Men ja, det var dags för första passet och den inledningen ville jag inte missa.

 

Så,

jag tog mig ut till samlingsplatsen och lät de första 60 minuterna av boot camp:en börja. Och ja, herregud så roligt! De där 60 minuterna var de bästa på länge och att träna på det sättet; tillsammans i grupp i ur och skur, svett, blod och tårar är så fruktansvärt härligt!

Det första passet idag bestod bland annat av ett fystest. Ett test bestående av löpning, burpees, armhävningar och plankstående. Vi skulle kolla i vilken fysisk form vi är i idag och sedan, efter 4 veckor, görs ett nytt test för att se utvecklingen. Och sådant går jag igång på! Att ha en start och ett mål och dessutom mätbart – bästa jag vet. Så vi gjorde fystest och sedan tränade vi tillsammans den återstående tiden. Och medan regnet öste ner stod vi i jägarvila, hejade på varandra och synkroniserade våra armhävningar. 60 fantastiska minuter och jag är superladdad på resterande 4 veckor med Emil och gänget.

 
 

signatur

 
 

+++++++++

Okategoriserade

 
 
outfit 132


 
 

God morgon hörrni, eller ja – god förmiddag kanske man säger. Jag är nu tillbaka på västkusten efter en helg med full rulle nere i Malmö. Att anordna en mässa innebär definitivt mer jobb än man tror och det har varit hektiska timmar, långa dagar och sena nätter med jobb. Men det har också varit väldigt roligt. Höjdpunkterna var helt klart de vackra brudklänningarna, den lyckade modevisningen, White Party på lördagkvällen och alla härliga människor man träffade. Älskar att 90% av konversationerna hölls på engelska – perfekt för mig som älskar att prata språket och vill göra det så ofta som möjligt för att bibehålla det.

 

Ja, en helg i Malmö med mycket jobb och det är inte så konstigt att jag är aningens sliten denna måndag. Kom hem sent igår natt och unnade mig en välförtjänt sovmorgon idag. Om en liten stund ska jag in till kontoret och sedan ikväll väntar pass på gymmet och sedan uppstarten på Militärträningen. Så himla skoj!
 
 
signatur